”Hörselskadade” är ett samlingsnamn för flera olika diagnoser, framför allt hörselnedsättning, tinnitus, Menières sjukdom och/eller ljudöverkänslighet. Det är en brokig mosaik av människor med olika typer och grader av hörselskador, i olika åldrar, i olika delar av samhället, präglade av olika erfarenheter, olika livsvillkor.
Allihop är välkomna i Hörselskadades Riksförbund (HRF), en intresseorganisation av och för hörselskadade, där vi själva driver våra frågor – tillsammans. Ingen vet så väl som vi själva vilka behov vi har, vilka problem vi möter och hur vi vill ha det.
I HRFs gemenskap finns dessutom möjlighet att utbyta erfarenheter och tips med andra hörselskadade och anhöriga. Sådana kontakter är en otroligt viktig källa till kunskap som gör varje individ starkare. Ingen läkare kan till exempel tala om vad det innebär att leva med cochleaimplantat eller dela med sig av erfarenheter av att växa upp med en hörselnedsättning. Därför erbjuder HRF flera olika mötesplatser där vi kan tipsa och stödja varandra – människa till människa.
HRFs drygt 25 000 medlemmar gör en stor insats i arbetet för ett hörselsmart samhälle, bara genom att vara medlemmar i HRF. Men vårt arbete för rätten till hörselvård, skolgång på våra villkor, full tillgänglighet, bra arbetsmiljöer och mycket annat handlar inte bara om de som har medlemskort. Vi driver dessa frågor för alla de 1,4 miljoner människor i Sverige som har en hörselskada som påverkar deras vardag.
Olika hörselskadegrupper
Hur vi upplever och hanterar en hörselskada beror till stor del på när i livet den uppstår, hur den utvecklas och om det finns andra i omgivningen som också har en hörselskada.
Den som är barndomshörselskadad har en hörselskada sedan födseln eller barndomen, och det präglar uppväxt och utveckling. De som har växt upp med bra stöd, och kanske till och med i familjer med andra hörselskadade, har ofta en hög grad av kompetens när det gäller att lösa kommunikationen i vardagen. De känner sig trygga i sin identitet. Men att inte få rätt stöd under uppväxten kan det få långtgående konsekvenser för studier, arbete, sociala kontakter och självbild.
De flesta hörselskadade är vuxenhörselskadade, där hörselskadan innebär en förlust av något man tidigare haft. En del förlorar hörseln plötsligt, vilket kan innebära ett stort trauma. Andra upplever en smygande förändring, som de inte inser vidden av förrän de slår i väggen. Att inse sin hörselskada kan vara en omtumlande upplevelse, som påverkar hela livet.
Hörselnedsättning
Hörselnedsättning är den vanligaste hörselskadan. Ungefär 1,4 miljoner människor i Sverige har någon grad av hörselnedsättning, från lättare hörselproblem till att vara döva. Över hälften är i yrkesverksam ålder, 16-65 år. Närmare en halv miljon av dem använder hörapparater, oftast på båda öronen.
Personer som har blivit döva i vuxen ålder, efter att ha utvecklat talspråk som sitt förstaspråk, beskrivs ibland som ”vuxendöva”. Många har god hjälp av skrivtolkning, en del kan teckenspråk och en del använder tecken som stöd för tal (TSS). Allt fler som blivit döva som vuxna får i dag hörselimplantat, framför allt cochlea-implantat/EAS, och nästan alla barn som föds döva får cochlea-implantat under första halvåret. Cirka 3 000 barn och vuxna har fått cochlea-implantat hittills, på ett eller båda öronen.
Tinnitus
Tinnitus är mycket vanligt, och besvärar ungefär 15 procent av befolkningen. Men endast cirka 1–3 procent har svår tinnitus. Ungefär fyra av fem med tinnitus har även en hörselnedsättning.
Ljudöverkänslighet
Uppskattningsvis 200 000 har problem med ljudöverkänslighet. Någon grad av ljudöverkänslighet är emellertid vanligt hos nästan alla hörselskadade.
Menières sjukdom
Omkring 50 000 har Menières sjukdom, ett syndrom som omfattar attacker av karusellyrsel och illamående, lockkänsla, hörselnedsättning och tinnitus.
Föräldrar och andra anhöriga
Att vara förälder till ett hörselskadat barn innebär att på många sätt behöva vara mycket mer än bara förälder. Många får ständigt slåss för att deras barn ska få de resurser och den skolgång de har rätt till. Föräldrarna är därför en viktig medlemsgrupp som det är viktigt för HRF att stödja.
När en familjemedlem blir hörselskadad påverkas även övriga i familjen. Man kan säga att hela familjen blir hörselskadad. Därför välkomnar HRF även andra anhöriga. Genom HRF kan familjemedlemmar få en större insikt i vad det innebär att vara hörselskadad, och hur kommunikation och familjeliv kan fungera bättre.
Läs mer om olika hörselskador på HRFs kunskapswebb, Hörsellinjen.se