Vi i HRF vill att fler hörselskadade ska få den habilitering och rehabilitering de behöver, med ett urval av medicinska, tekniska, psykosociala och/eller pedagogiska insatser. Dessa insatser ska inte bara utgå från hörselskadans grad och art, utan också från den enskildes livssituation – till exempel arbete, utbildning, familjeliv och fritid. Vi vill också att alla som behöver hörselförbättrande kirurgi, till exempel personer med otoscleros, benförankrade hörapparater och cochleaimplamtat ska få det omgående när behov uppstår.
Vi anser att regionernas sortiment av hörapparater och andra hjälpmedel måste hålla hög kvalitet samt vara brett och flexibelt. Ingen ska tvingas köpa hörapparater privat för att landstinget inte kan erbjuda de hjälpmedel han/hon behöver. Ingen ska behöva hamna i en situation där den egna plånboken blir avgörande för möjligheten att få bra hörselvård.
Vi vill ha bra, likvärdig hörselvård i hela landet
Vilken hörselvård hörselskadade får varierar beroende på var i landet han eller hon bor. Skillnaderna mellan de olika regionerna är ibland stora när det gäller rehabiliterande hörselvårdsinsatser och sortiment av hörapparater och andra hjälpmedel.
Även individens kostnader för att få tillgång till hörselvård varierar kraftigt, liksom de avgiftssystem som tillämpas inom hörselvården i olika regioner.
HRF vill att alla hörselskadade, var de än bor, ska kunna känna sig trygga med att kunna få den hörselvård de behöver inom den allmänna hälso- och sjukvården.
Vårdval och checkar i hörselvården
Fyra regioner har vårdval inom hörselvårdsområdet. Det har inneburit att fler har fått hörapparater och andra hörhjälpmedel snabbare. Det är positivt. Men dagens vårdvalssystem har också öppnat för vilseledande information, audionomer som blir säljare, och andra problem som går ut över hörselvårdens kvalitet. Samtidigt brister regionerna när det gäller uppföljning av vårdvalssystemen. Detta är allvarliga problem som måste åtgärdas, anser HRF.
Läs mer om HRFs syn på vårdval och hörselcheckar »
Hörselvården behöver stärkas och utvecklas
Hörselvården i de flesta regioner är uppdelad på flera olika aktörer. Det har bidragit till att hörselvården har fått en svagare ställning inom hälso- och sjukvården, med bristande samordning, men också mer fokus på kostnadsreduktion än på kvalitet.
En annan konsekvens är de audiologiska klinikernas roll i dag är otydligare och mindre självklar. Audiologi har dessutom nedprioriterats från egen medicinsk specialitet till grenspecialitet, vilket innebär en ytterligare försvagning av hörselvårdens kompetens och resurser.
HRF anser att det behöver finnas en audiologisk klinik i varje län/region, som gör utredningar och erbjuder fördjupad rehabilitering av olika slag, samt bedriver klinisk forskning och utveckling i nära samarbete med hörcentraler/audionommottagningar och motsvarande.
Vad HRF vill med hörselvården
Mål ur HRFs intressepolitiska program:
- att det finns en allmän, samhällsfinansierad hörselvård som håller hög kvalitet, är likvärdig i hela landet och ger hörselskadade tillgång till behandlingar, hjälpmedel och andra insatser inom rimlig tid.
- att all audiologisk habilitering och rehabilitering är baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet samt utgår från en helhetssyn på individens behov.
- att hörselvården ger hörselskadade stöd att utveckla hörselsmart kompetens, med kunskap och insikt om sina rättigheter, möjligheter och begränsningar samt verktyg för en väl fungerande vardag med hög livskvalitet.
- att regioner och andra berörda myndigheter tar ansvar för att allmänheten får information om möjligheter och rättigheter när det gäller hörselvård, inklusive hörapparater, hörselimplantat och hörhjälpmedel samt andra behandlingar, insatser och resurser.
- att tillgång till hörapparater, hörselimplantat och hörhjälpmedel aldrig begränsas av individens ekonomi, kunskaper och förmåga att ställa krav eller styrs av vårdgivares ekonomiska intressen.
- att det regleras att endast behörig hälso- och sjukvårdspersonal, till exempel legitimerade audionomer, får prova ut hörapparater.
- att alla hörapparater och hörselimplantat som provas ut med offentlig finansiering är försedda med telespole.
- att alla produkter och tjänster som riktar sig särskilt till hörselskadade, marknadsförs på ett etiskt sätt.
- att produkter inte får säljas under benämningen ”hörapparat” om de inte uppfyller relevanta hörapparatstandarder och håller erkänt hög kvalitet.
- att samtliga regioner har samordnade vårdkedjor för personer för tinnitus, ljudöverkänslighet och Menières sjukdom samt säkerställer att alla som behöver kan få tillgång till de behandlingar som har stöd av vetenskap och beprövad erfarenhet.
- att regioner erbjuder hörselskadade och döva barn möjlighet att lära sig svenskt teckenspråk.
- att regioner erbjuder hörselskadade och döva vuxna utbildning
i svenskt teckenspråk och/eller tecken som stöd (TSS). - att regioner, lärosäten och andra berörda myndigheter tar
ansvar för att hörselvårdens professioner har hög kompetensnivå och fortlöpande utvecklas. - att hörselvården tar vara på de möjligheter som forskning och
utveckling ger och ser till att nya behandlingar och lösningar
kommer hörselskadade till del. - att myndigheter med ansvar för folkhälsa uppmanar allmänheten att regelbundet testa hörseln samt främjar användningen av vetenskapligt validerade screeningtest.
- att ansvarig myndighet tar fram rekommendationer om ett nationellt screeningprogram för tidig upptäckt av hörselnedsättning.