Hörselsmart utformning

God tillgänglighet har avgörande betydelse för hörselskadades möjlig­heter att vara fullt delaktiga i samhället. Men tillgång till god ljudmiljö, hörteknik, visuell information, tolktjänst med mera är ingen självklarhet. Därför behövs bättre lagstiftning mot bristande tillgänglighet, anser HRF.

tolk02

Hörselsmart utformning är ett begrepp som innebär att lokaler, miljöer, produkter och tjänster i samhället utformas på ett sätt som är tillgängligt och användbart för hörselskadade. Det handlar till exempel om god ljudmiljö, god visuell miljö, optimal hörbarhet, teleslingor och annan hörteknik, textning, visuell information, varseblivning och tolkservice.

Hörselsmart utformning är därmed en förutsättning för full delaktighet. Och delaktighet är i sin tur en förutsättning för ett öppet, demokratiskt och jämlikt samhälle, där hörselskadade är fria att utöva sina rättigheter och fullgöra sin skyldigheter.

Hur hörselsmart utformning kan åstadkommas i praktiken förändras över tid, i takt med digitalisering, annan teknisk utveckling och nya rön. Men målet med hörselsmart utformning är alltid detsamma: att ge hörselskadade goda möjligheter att vara fullt delaktiga i utbildning, arbetsliv, samhällsdebatt, politik, kultur, fritid och alla andra delar av samhället och livet.

Ändå är det mycket vanligt att tillgängligheten brister och att hörsel­skadade hamnar utanför i olika sammanhang. En av HRFs viktigaste uppgifter är därför att väcka opinion för och ställa krav på olika åtgärder som gör att hörsel­skadade kan kommunicera och ta del av information så obehindrat som möjligt.

Lagstiftning mot bristande tillgänglighet

Varje dag utestängs hörselskadade från utbildningar, tv-program, sammanträden, teater, föreningsliv, restauranger, bio, politiska debatter med mera på grund av bristande tillgänglighet, till exempel dålig ljudmiljö, ingen teleslinga, ingen textning, ingen tolkning. En del löper också risk att missa livsviktiga larm.

HRF och andra funktionshinderorganisationer driver krav på att lagstiftningen ska skärpas så att vi får ett tillgängligt samhälle, utan diskriminering.

Bra ljudmiljö och god hörbarhet

Utan bra ljudmiljö och olika tekniska lösningar har vi hörselskadade svårt att vara delaktiga på jobbet, i skolan och i vårt sociala umgänge. HRF vill därför att ljudmiljökraven i lagstiftning och regelverk ska skärpas och att det ska bli enklare att få tillgång till hjälpmedel.

Textning av tv, webb med mera

Filmer och filmklipp förekommer i allt fler format och nya digitala kanaler. Bland annat har webben fått en allt större och viktigare roll, med sändningar även på papperstidningarnas webbplatser. Men få webbklipp textas, vilket HRF vill ändra på.

Mer tolkning av hög kvalitet

Det är viktigt att hörselskadade kan få tolkservice när vi behöver den. Men tolktillgången motsvarar inte alltid efterfrågan. Nu arbetar HRF med att skapa förutsättningar för fungerande tolktjänst och för att hörselskadade ska kunna få tolkning av hög kvalitet.

Om HRFs intressepolitiska program: Hörselsmart

HRF anser…

  • att byggd miljö utformas på ett hörselsmart sätt, med god
    ljudmiljö, god ljusmiljö och hög grad av taluppfattbarhet i
    lokaler och miljöer avsedda för samtal och talad information
    samt väl fungerande hörteknik där behov finns.
  • att hörselsmart utformning är en självklarhet vid utveckling av
    produkter och tjänster av alla slag.
  • att allt audiovisuellt material som publiceras, säljs eller
    presenteras har god hörbarhet.
  • att film, video och liknande audiovisuellt material är försett
    med textning av god kvalitet samt att radioprogram, poddar
    och motsvarande textas eller återges i text.
  • att alla högtalarmeddelanden och annan ljudbaserad information,
    till exempel trafik-, rese- och säkerhetsinformation, förmedlas
    även som text inom kommersiella och offentliga verksamheter.
  • att det alltid finns textbaserade alternativ till talsvar,
    röststyrning och liknande, så att alla offentliga och kommersiella
    verksamheter kan kontaktas genom textkommunikation.
  • att konferenser och andra större möten textas i realtid.
  • att det finns en allmän, samhällsfinansierad tolkservice med
    nationell samordning, som gör att hörselskadade i hela landet
    kan vända sig till ett och samma ställe för att få tillgång till
    skrivtolkning, teckenspråkstolkning och tolkning med tecken
    som stöd (TSS) för livets alla situationer.