På onsdagen beslutade riksdagen att skärpa diskrimineringslagen, så att kravet på tillgänglighet även omfattar företag med färre än tio anställda. Ett viktigt steg framåt, men lagen är fortfarande svag när det gäller tillgänglighet för hörselskadade, konstaterar HRF.
Hörselskadade och döva kan hindras från att uttala sig i media, eftersom landstingen inte anser sig skyldiga att förmedla tolk för intervjuer. Detta trots att yttrandefriheten är grundlagsskyddad och gäller alla.
– Dagens tolksystem är under all kritik. Det här är bara ännu ett exempel, säger Mattias Lundekvam, förbundsordförande för Hörselskadades Riksförbund (HRF).
Våga prova nya lösningar, var mer innovativa – och se till att vi får textade regionala nyhetssändningar och bättre hörbarhet NU! Det var budskapet när HRFs förbundsordförande Mattias Lundekvam träffade Hanna Stjärne, vd för Sveriges Television, SVT, på onsdagen.
Vad kan regeringen göra för att förbättra hörselskadades vardag?
HRFs förbundsordförande Mattias Lundekvam inledde Hörselveckan med ett ”mycket bra samtal” med barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér (S), som är ansvarig för funktionshinderpolitiken.
I sin höstbudget föreslår regeringen en satsning på ”ökade möjligheter till tolktjänst i arbetslivet” och avsätter 15 miljoner kronor. Men vad pengarna i praktiken ska gå till anges inte närmare.
Vill du texta något måste du först få upphovsmannens tillstånd. Det slås nu fast i en ny, uppmärksammad tingsrättsdom. Mannen bakom sajten Undertexter.se döms för brott mot upphovsrätten och för att ha lagt upp stora mängder undertext utan tillstånd.
På söndagen ljöd ”Hesa Fredrik – ljudsignalen för Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) – i Stockholm. Det visade sig vara ett falskt larm, men många hörselskadade reagerade på att ingen information kom som sms, utan gick först ut i radio. Nu ska rutinerna ses över och HRF kommer att lyfta vikten av textinformation – också om falsklarm.
I år hade ungefär hälften av alla arrangemang i Almedalen teleslinga, enligt programmet, vilket är fler än någonsin tidigare. Det har skett en fördubbling under de senaste åren, som en direkt följd av påtryckningar från HRF och Unga Hörselskadade (UH).
I stort sett all webb-tv saknar textning. Men dagens mediekonsument sitter inte bänkad på en lugn plats, utan är i rörelse – mobil i hand. Hen vill kunna kolla nyheterna i miljöer där det inte går att ha ljudet på eller där det är svårt att höra. Så varför textas inte mer? Det skriver Mattias Lundekvam, HRFs förbundsordförande, i en debattartikel i tidningen Resumé.
En bildskärm, en elsladd, ett par tolkar. Och en skylt med orden "Allt som är värt att säga är värt att skrivtolka". Sedan var det klart för gerillaskrivtolkning av finansministern – en hörselsmart demonstration, mitt i Almedalen.
”Tandlös” och ”okonkret”. Regeringens proposition om ny funktionshinderpolitik har mötts av besvikelse och kritik. Och inte blev det bättre av att den nya politiken för "full delaktighet" presenterades i en otextad, otillgänglig webbsändning.
”Helt otroligt!” Reaktionerna är starka bland föräldrar och personal sedan det blivit känt att Gävle kommun överväger att lägga ner en hyllad, flerspråkig förskoleavdelning för hörselskadade och döva barn – för att spara pengar.