Yttrandefriheten begränsas för tolkanvändare
Hörselskadade och döva kan hindras från att uttala sig i media, eftersom landstingen inte anser sig skyldiga att förmedla tolk för intervjuer. Detta trots att yttrandefriheten är grundlagsskyddad och gäller alla.
– Dagens tolksystem är under all kritik. Det här är bara ännu ett exempel, säger Mattias Lundekvam, förbundsordförande för Hörselskadades Riksförbund (HRF).
Bilden: Radiointervju med skrivtolkning i Almedalen. Eva Blomquist, HRFs vice förbundsordförande, och Sara Bryntse, tidigare ordförande för Unga Hörselskadade, pratar tillgänglighet i Sveriges Radio.
Yttrandefriheten och åsiktsfriheten är grundläggande fri-och rättigheter i varje demokratiskt samhälle. Men trots att dessa friheter slås fast i Sveriges grundlag är det inte självklart att hörselskadad, döva och dövblinda kan ställa upp på intervjuer och komma till tals i media – inte om de behöver tolk.
Landsting/regioner har ansvar för att förmedla så kallad ”vardagstolkning” – och det innefattar inte intervjuer, anser de. Det blev Sveriges Radio varse när de skulle intervjua en hörselskadad man. Redaktionen valde då att betala för tolkningen, 1 000 kronor.
”Demokratisk risk”
Det här är inget nytt för HRF. Under årens lopp har förbundet vid ett flertal tillfällen ordnat tolk för hörselskadade som ska intervjuas av media. Detta för att redaktioner inte ska tacka nej till intervjuer av ekonomiska skäl och för att den enskilde inte ska drabbas av kostnader när hen hjälper HRF med att uppmärksamma angelägna frågor i media.
Men hur många redaktioner är beredda att betala 1 000 kronor för en intervju?
– Om det innebär att man lättare väljer bort att intervjua dem som behöver en tolk så finns det en demokratisk risk i det. Alla ska kunna komma till tals i media på lika villkor, säger Svenska Journalistförbundets förhandlingschef, Johan Lif.
”Hamnar i medieskugga”
Denna demokratiska risk är inte bara en risk, utan ett faktum, konstaterar HRFs förbundsordförande, Mattias Lundekvam:
– Hörselskadade och döva hamnar i medieskugga på grund av dagens defekta tolksystem. Och det är inget litet problem, säger han.
– Nu är vi på väg in i ännu ett valår med en tolktjänst som begränsar vår yttrandefrihet. Trots flera utredningar och förslag från eniga organisationer har politikerna fortfarande inte lyckats fatta beslut om att reformera tolktjänsten. Det är riktigt illa.
Viktig Rikstolktjänst
Att HRFs företrädare på förbundsnivå kan medverka så mycket i media beror bland annat på Stiftelsen Rikstolktjänst, som har statens ansvar för att tillhandahålla tolkservice för förtroendevalda i organisationer för döva, hörselskadade och personer med dövblindhet. Rikstolktjänst drivs tillsammans av Hörselskadades Riksförbund (HRF), Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) och Förbundet Sveriges Dövblinda (FSDB).
Relaterade nyheter
Ny kampanj efterlyser 1000 audionomer
Det kommer behövas 1 000 nya audionomer under de närmaste tio åren.
Därför har branschorganisationen Svensk Hörsel nu lanserat en rekryteringskampanj, i samarbete med bland andra Hörselskadades Riksförbund (HRF). Budskapet är: "Bli en hjälte i det tysta. Bli audionom!"
Jonas Sahlberg i P1: ”Idag är jag stolt över att ha mina hjälpmedel”
Tycker du att du har börjat höra sämre? Märker du att det blir missuppfattningar? Kolla din hörsel och dröj inte med att skaffa hörapparater, uppmanade HRFs förbundsordförande, Jonas Sahlberg, i "Förmiddag i P1":
– Vänta inte tio år! Du tappar tio år av ditt liv.
Bli en slingkollare
Webbinarium 24 mars. Alltför få lokaler har teleslinga. Alltför få lokalägare har koll på att teleslingan fungerar som den ska. Slingkollen är ett bra sätt för föreningar att engagera både nya och aktiva medlemmar - och samtidigt göra viktig skillnad för alla hörapparatanvändare. Det handlar om att göra en enkel koll i olika publika lokaler och samtidigt uppmärksamma lokalägare på vikten av att ha en väl fungerande teleslinga eller motsvarande.
