Rädda rätten till hörselvård!

Hörselvård är livsviktigt för över 1,8 miljoner svenskar med hörselnedsättning. Men rätten till hörselvård hotas i dag av årslånga väntetider, resursbrist och höga, diskriminerande avgifter.
Satsa på hörselvården, uppmanar Hörselskadades Riksförbund inför valet 2026. Satsa på hälsa och delaktighet för en av fem väljare.

Rätt hörselvård i rätt tid är ett kostnads­effektivt sätt att förebygga ohälsa bland 800 000 arbetstagare med hörselnedsättning och minska vård- och omsorgsbehov bland över en miljon äldre.

Att satsa på utvecklad hörselvård är inte bara bra för individen – det är en strategisk samhällsinvestering som stärker hälsa, arbetsförmåga, delaktighet och livskvalitet. En enkel vårdinsats som gör att fler kan jobba, fler kan bo kvar hemma, färre blir sjukskrivna, färre behöver vård. Brist på hörselvård innebär däremot en stor och snabbt växande folkhälsorisk.

Brist på hörselvård i dag ökar behovet av demensvård imorgon

Andelen äldre i befolkningen ökar – och därmed ökar också andelen hörselskadade. Ungefär varannan person över 65 år har en hörselnedsättning.
Samtidigt visar forskning att obehandlad hörselnedsättning är en av de främsta riskfaktorerna för utveckling av demens, medan tidig hörselrehabilitering och hör­apparater kan fördröja utveckling av demens.

Med andra ord: Brist på hörselvård i dag ökar behovet av demensvård imorgon – medan enkla hörselvårds­insatser förbättrar förutsättningarna för en frisk och aktiv tillvaro även i hög ålder.

Trots det är trösklarna till hörselvården höga i stora delar av landet, med långa väntetider och höga avgifter. Därför uppmanar HRF landets region­er att satsa på hörselvård av hög kvalitet, omedelbara åtgärder för att korta köer och leva upp till vårdgarantin, samt att inkludera alla hörselvårdsavgifter i högkostnadsskyddet för öppenvård.

12 krav för bättre hörselvård

Hörselvården ska vara likvärdig i hela Sverige, anser Hörselskadades Riksförbund (HRF). Men idag är skillnaderna stora, med orimliga avgifter och extrema väntetider i stora delar av landet.
Det här kan du som är regionpolitiker ändra på! Här är HRFs krav för bättre hörselvård:

AVGIFTER:

• Alla ska ha råd med hörselvård. Flera regioner har höga hörselvårdsavgifter, som ligger utanför högkostnads­skyddet. En del avstår därför från hörselrehabilitering, av kostnadsskäl – och det innebär en hälsorisk, som på sikt kan få stora konsekvenser.
• Hörselvårdsavgifter ska vara likvärdiga med andra ­patientavgifter och omfattas av högkostnadsskyddet. Hörselvården är en del av den allmänna hälso- och sjukvården, och ska vara offentligt finansierad. Men det finns idag en mängd olika hörselvårdsvgifter, som ligger utanför det nationella hög­kost­nadsskyddet för öppenvård. Både avgiftsnivåer och konstruktioner varierar kraftigt. Detta saknar motsvarighet inom andra vårdområden och innebär negativ särbehandling ­jämfört med andra patientgrupper.
• Inga särskilda avgifter för laddare. Laddare är en förutsättning för att kunna använda laddningsbara hör­apparater. Det är därför orimligt att ta ut en särskild avgift för laddare, vilket vissa regioner gör.
• Inga abonnemangsavgifter. Patientavgifter ska ha samband med vård. Att ta ut abonnemangsavgift av hör­apparat­användare varje månad, år efter år, innebär i praktiken att hörapparatanvändare beläggs med en extra skatt. Det är fullständigt oacceptabelt.
• Ingen försäljning av hörapparater inom offentligt finansierad hörselvård. Privat försäljning av hörapparater ska aldrig förekomma inom ­hörselrehabilitering som ­finansieras med offentliga medel.
• Hörapparatsortiment av hög kvalitet, med telespole som standard. Varje region ska ha ett brett, uppdaterat och flexibelt hörapparatsortiment av hög kvalitet. Alla hörappa­rater som provas ut inom den offentliga hörselvården ska innehålla telespole – även om de är förberedda för auracast.

VÄNTETIDER:

• Hörselrehabilitering inom 90 dagar. Alla som behöver hörselrehabilitering ska kunna få det i rimlig tid. Hörapparat­utprovning och annan rehabilitering ska på­börjas inom 90 dagar, vårdgarantin för specialistvård.
• Åtgärder för att korta köer och öka kapaciteten. Att skjuta till tillfälliga resurser och tillsätta vakanser är ­viktiga insatser för att snabbt kunna korta ner hörselvårds­köer. Men det behövs också en varaktig förstärkning av ­hörselvården i de flesta regioner, för att möta ett växande behov av hörselvård.
• Satsningar på kompetensförsörjning. Det måste ­utbildas fler audionomer, audiologer, hörseltekniker, hörsel­pedagoger och andra hörselvårdsspecialister. Det behövs okså ett aktivt och kontinuerligt arbete för att få fler att välja och stanna kvar i dessa yrken.

VÅRDKVALITET:

• Sammanhållen hörselvård, med individen i centrum. Hörselvård ska utgå från en helhetssyn på individens behov. Det innebär samordnade vårdkedjor och tvär­professionella team – inte bara hörapparatutprovning.
• Hörselvård utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Behandlingar, metoder och produkter inom hörselvården ska hålla hög kvalitet, följa standarder och ha dokumenterat stöd. Anpassning och förskrivning av hörapparater ska utföras av legitimerade audionomer.
• Nationella riktlinjer och vårdförlopp. Det ska finnas ­kunskapsstyrning för olika grupper inom hörselområdet, för att säkerställa jämlik och evidensbaserad hörselvård.