För arbetsgivare: Hörselsmart utformning av arbetsplatsen

På en arbetsplats där anställda behöver höra viktig information ska lokalerna vara fria från buller, ha god akustik samt bra taluppfattbarhet. Lokaler avsedda för samtal, kommunikation, koncentration och lärande bör hålla en nivå motsvarande ”utökade krav” enligt den svenska standaren för ljudklasser.

• Anlita en akustikkonsult. Akustikanpassningar bör göras av experter. Om ljuddämpande åtgärder görs fel kan effekten bli att konsonanterna dämpas mer än vokalerna. Och slutresultatet blir att även om ljudnivån sänks så försämras taluppfattbarheten, vilket särskilt drabbar anställda med hörselnedsättning.  Om det inte är möjligt att uppnå bra ljudmiljö i en arbetslokal för samtal och koncentration, bör man byta lokal.
• Sätt in akustiktak och väggabsorbenter. Ljudabsorberande material på väggar och tak ”suger upp” ljud och är avgörande för god ljudmiljö. Ett akustiktak ska vara heltäckande och nedpendlat. Det får inte ligga direkt mot innertaket för då försvinner effekten. Väggabsorbenter ska vara stora för att få effekt. I en lokal för samtal ska absorbenter täcka väggen i “prathöjd” (sittande eller stående), cirka 0,9–2 meter över golvet. Använd absorbenter av bästa kvalitet, som dämpar i rätt frekvenser. Se till att de sätts på plats av professionella montörer, enligt anvisningar från akustiker. Felaktig montering kan i värsta fall leda till försämrad ljudmiljö.  
• Stäng ute buller – ljudisolera. Ljud är som vatten – det läcker in i genom minsta springa. Bra ljudisolering av väggar, fönster och dörrar håller ute trafikljud, köksslammer och andra ljud från angränsande lokaler.
• Akustik, inredning, möbler och golv. Undvik hårda, parallella ytor, som skapar störande ljudreflexer. En bokhylla med bokryggars ojämna kanter kan göra stor skillnad, eftersom den gör att ljudet sprids (diffuseras) åt olika håll. Skåp med perforerade luckor gör att ljudet försvinner in i skåpet istället för att studsa mot luckan. Textilier som gardiner, mattor och dukar har en ljuddämpande effekt. Det finns ljuddämpande möbler, till exempel stolar som inte skrapar och bord där det knappt hörs när man ställer saker på bordet. Lägg in dämpande golvmaterial och textilmattor för att undvika stegljud och klackar som slår mot golvet.  

Bra belysning på arbetsplatsen är ett måste. De som talar måste synas väl. Kunden i butiken, patienten i undersökningsrummet, eleven i klassrummet eller kollegan på mötet och fikarasten – alla måste vara lätta se och avläsa. Många avläser läppar som stöd, ibland utan att vara medvetna om det. Möblera rummet så att ljuset från fönster och lampor faller på de som talar.  Både dagsljus och lampljus behöver vara jämnt fördelat och bländfritt.  

Hörapparater och hörselimplantat är ofta bra hjälp, men ger inte fullgod hörsel. Därför finns olika typer av externa mikrofoner och tekniska lösningar som trådlöst överför tal direkt till hörapparater och hörselimplantat. Syftet med hörapparatkombinerad trådlös hörteknik är att korta tal-och lyssningsavståndet och minska störande bakgrundsljud. Trådlös hörteknik kan vara avsedda för en användare eller flera.

• Personliga hörhjälpmedel: Hörapparatkompatibla externa mikrofoner som fästs med ett clip på den som håller i mötet. Om flera har möte vid ett långt bort kan en eller flera rundupptagande mikrofoner placeras ut på bordet.

• System för flera användare: Det finns teknik för ljudöverföring som kan användas av flera hörapparatanvändare samtidigt. Vanligaste tekniken är teleslinga och motsvarande som till exempel används i aulor, hörsalar och konferenslokaler.   

 Ljudbaserade larm vid brand och utrymning men även signaler som dörrklocka, telefon och notiser från teknisk apparatur kan vara svåra att uppfatta. Att förstärka ljudsignaler kan bli störande. Det finns enkla lösningar som gör att den anställde blir uppmärksammad på annat sätt – visuellt eller med vibration. Ett första steg är att skaffa brandlarm som alla kan uppfatta.

Kostnaden för arbetshjälpmedel som anställda behöver i arbetet kan täckas av bidrag från Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan. Första anställningsåret är det Arbetsförmedlingen som ger bidrag och därefter Försäkringskassan. Det är även möjligt att anlita en expert som kan utreda hörselsituationen på arbetsplatsen och ge förslag på vilka hörhjälpmedel som behövs.

Textning underlättar taluppfattningen för nästan alla med hörselnedsättning. Även personer med annat förstaspråk och personer med kognitiva svårigheter har lättare att uppfatta vad som sägs med stöd av undertexter. Idag är det enkelt att texta tack vare autotextning baserad på AI-teknologi. Tänk på att autotextningen försämras om ljudkvalitén är dålig. Precis som hörselskadade har även AI svårt att urskilja och uppfatta ord vid bakgrundsljud, långa mikrofonavstånd och dialekter exempelvis.

• Använd automatisk undertextning vid både fysiska och digitala möten. Mötesansvarig aktiverar undertexter på svenska i PowerPoint och deltagare på distansmöten kan i de stora digitala mötesplattformarna aktivera autotextning på sin egen enhet.
• Texta digitala utbildningar i videoformat. Digitala utbildningar i form av videofilmer måste vara textade för att anställda med hörselnedsättning ska kunna ta del av innehållet.
• Skriv ner viktig information. Information som medarbetare behöver känna till, ska skrivas ner.

För hörselskadade där hörapparater, hörselimplantat och hörteknik inte räcker till finns arbetslivtolkning som kan vara skriv-, TSS – eller teckenspråkstolkning. Tolkning kan till exempel behövas på APT-möten eller konferenser. Anställda har rätt till viss tolkning på arbetet via regionernas tolkcentraler. Även Arbetsförmedlingen ger bidrag till tolkning upp till en viss summa per år per anställd.

Att alltid sätta igång hörtekniken, prata i anslutna mikrofoner, att prata en i taget, ha lamporna tända, stänga fönster mot bullriga gator, eliminera prassel av papper eller annat kringljud – ska vara rutiner inför varje möte. Likaså att ta pauser vid längre möten och se till att viktig information till personal även finns skriftligt.

• Varva och rotera arbetsuppgifter: Lägg inte flera hörselkrävande arbetspass efter varandra för en anställd med hörselnedsättning. Ge plats för hörsel- och kommunikationspauser under arbetsdagen. En hörselpaus kan vara en arbetsuppgift som inte kräver aktiv lyssning eller att utsättas för mycket bakgrundsljud.

• Arbetsplatsens fysiska utformning: En genomtänkt planlösning och verksamhetsorganisation gör att färre störs av ljud. Till exempel kan ljudnivån sänkas genom att ha flera olika rum istället för ett enda stort kontorslandskap eller lekrum i förskolan. Avsätt utrymmen för samtal, möten och telefonsamtal. Ordna även tysta utrymmen för arbetsuppgifter som kräver koncentration.  Störande apparater, till exempel kaffeautomater, fläktar, skrivare och kopieringsmaskiner med mera, ska inte ligga i eller nära rum för samtal, lyssnande och koncentration.  

• Ta upp hörselfrågor i det systematiska arbetsmiljöarbetet: Undersök och kartlägg hörmiljön på arbetet i de årliga skyddsronderna som ingår i det systematiska arbetsmiljöarbetet.  

De individuella behoven är olika och kan växla över tid till exempel hörseln kan gradvis försämras. Fråga vad din anställde tycker är besvärligt situationer och vad som skulle kunna underlätta. En del tycker att lunch och fika är de jobbigaste stunderna på hela arbetsdagen, andra tycker telefonsamtal eller arbetsplatsmöten är väldigt svåra. Ibland kan det krävas särskild anpassade arbetsredskap, till exempel ett digitalt stetoskop vid arbete inom vården. Därför behövs individuella lösningar. 

Sist men inte minst: Skapa ett arbetsklimat som gör att anställda kan, vill och vågar tala öppet om hur de hör på jobbet, lyfta problem och ge förslag på förbättringar!