Tinnitus

Nästan alla upplever tinnitusljud från tid till annan, till exempel när vi är trötta. Men att ”ha tinnitus” innebär att höra sådant ljud väldigt ofta eller hela tiden. Ungefär en av fyra har tinnitus. De flesta tycker inte att det är ett problem – ljudet finns där, men är inget de tänker så mycket på. Cirka 3 procent har svåra besvär av tinnitus, vilket kan leda till koncentrationsproblem, sömnsvårigheter och oro. Tinnitus är ett symptom, inte en sjukdom, som kan bero på flera saker.

Eftersom orsakerna till tinnitus kan vara flera finns inte heller en lösning som lindrar tinnitus. Därför är det bra att fundera igenom hur din tinnitus uppstod och vad som gör att du har besvär av det.

Hörselskador är den vanligaste orsaken till tinnitus. Ungefär fyra av fem med tinnitus har även hörselnedsättning. Det kan handla om bullerskador, åldersförändringar i innerörat, ärftliga och medfödda hörselskador, virusinfektioner i hörselsystemet och hörselsjukdomar som Menières sjukdom, otoskleros och schwannom kan alla vålla skador som orsakar tinnitusljud i hörselsystemet.

Varför hörselskador orsakar tinnitus vet vi inte riktigt idag. En teori är att skadade hårceller i hörselsnäckan sänder falska signaler till hjärnan. En annan teori är att skadade hårceller är extra känsliga för vätskerörelser som sker i hörselsnäckan. I dag är man också ganska säker på att det finns kopplingar mellan hörsel- och muskelrelaterade nervbanor i centrala nervsystemet. Men forskningen behöver komma längre för att kunna förklara mer specifikt hur tinnitus uppstår.

Bullerskador. Det är mycket vanligt att drabbas av tinnitusljud efter att ha utsatts för starka ljud. En sådan bullerskada kan uppstå efter ett enstaka tillfälle, som en konsert eller en kraftig smäll. Det kan också uppstå efter att ha utsatta för ljud under en längre tid, till exempel efter att ha jobbat i en intensiv ljudmiljö eller efter långvarigt musiklyssnande i lurar. För de flesta går ljudet över efter en tid. Försvinner det inte är det dags att kontakta vården för en hörselundersökning.

En bullerskada kan även innebära nedsatt hörsel, men till en början är det ofta tinnitusljudet som märks mest.

Fysiska skador och kroppsliga störningar (somatiska orsaker) som kan orsaka tinnitus är:

• Värk och muskelspänningar i nacke, axlar, rygg, käkar.
• En kraftig smäll mot huvudet, en pisksnärtskada och liknande.
• Ett felaktigt bett kan orsaka tinnitus. Det går att trigga tinnitusljudet till exempel genom att bita ihop käkarna hårt eller trycka på spända muskler i käkområdet.
• Att blodcirkulationen i örat störs. I sällsynta fall kan hörselnerven klämmas åt av ett blodkärl, så att ett pulserande ljud uppstår. Ibland uppfattar hörselsnäckan ljudet från blodkärlen och blodflödet. Det finns också en liten muskel i mellanörat – tensor tympani – som ibland kan orsaka ett klickande eller pulserande ljud.

Psykologiska orsaker? Det är oklart om stress, oro och depression orsakar tinnitus. Däremot vet vi att det gör att ljudet ofta upplevs som värre och att tinnitus blir jobbigare att hantera när vi mår dåligt. Vid en besvärlig livssituation som sorg eller vid depression och ångest kan bufferten som vi normalt har för att hantera tinnitus ta slut och besvären av tinnitus ökar. När livet är harmoniskt och vi mår bra är tinnitus mycket lättare att hantera och vi kan lägga tinnitusljudet åt sidan.

Vissa läkemedel har biverkningar som påverkar hörseln. Ämnet acetylsalicylsyra, som finns i receptfria medel mot smärta, feber och inflammation, kan orsaka eller förvärra tinnitus. Antibiotika, cytostatika (cellgifter), blodtryckssänkande, vattendrivande och antidepressiva läkemedel är andra grupper av läkemedel där det kan förekomma biverkningar på hörseln. Tala med din läkare om du är orolig över tinnitus. Fråga om det finns andra likvärdiga läkemedel utan biverkningar.

Om du har fått tinnitus av starkt ljud

Till exempel efter en konsert eller efter att ha lyssnat länge på musik/dataspel med hörlurar? Eller efter att ha klippt gräsmattan utan hörselskydd? Då är ljudet en varningssignal som talar om att din hörsel är överansträngd. Du behöver ta en ljudpaus, och låta hörseln vila och återhämta sig. Ljudet brukar försvinna eller dämpas efter några dygn, men det kan också ta flera veckor innan det känns som vanligt igen. I vissa fall blir ljudet svagare, men går inte helt över. Då har du fått en bullerskada.

Om tinnitus har kommit smygande

Tinnitus kan dyka upp under perioder av livet då vi har det jobbigt och stressande. Kanske när vi sover dåligt, jobbar för mycket eller drabbas av sjukdom eller familjeproblem. Då hjälper det ofta att se över livssituationen. En sund livsstil utan stress, med motion, sömn och balans mellan arbete, familj och fritid brukar minska besvären. Ta hand om dig själv!

Om du har fått tinnitus plötsligt

Om tinnitus dyker upp över en natt, utan någon uppenbar anledning och kanske bara på ena sidan, bör du kontakta läkare för en undersökning. I ovanliga fall kan tinnitus vara ett tecken på sjukdom.

Ibland är det lätt att lägga tinnitus åt sidan, andra gånger är det svårare. Till exempel hörs ljudet mer när det är tyst, till exempel vid läggdags. När det är saker som pågår omkring oss – när tv:n är på, familjen småpratar och vi är upptagna med vardagssysslor tänker (lyssnar) vi inte lika mycket på tinnitusljudet.

De flesta upplever att tinnitus är som besvärligast när det är nytt eller när tinnitus plötsligt ändrar karaktär – alltså innan vi har vant oss. Efter ett tag, när hjärnan hunnit bearbeta och ”sortera” undan det nya ljudet är det inte lika besvärande.

Om vi förknippar tinnitus med något jobbigt är det svårare att lägga åt sidan. Det beror på att vi människor är ”programmerade” att reagera på sådant som förvarnar om något negativt, och därför fokuserar vi på ljudet, även om vi inte vill det. Detta fokus gör att ljudet blir mer besvärande. Det gäller då att komma ur denna onda cirkel, och hitta sätt att acceptera ljudet, så att hjärnan inte längre upplever det som en varningssignal

Det gäller att skilja på själva tinnitusljudet (orsaken) och hur tinnitus påverkar dig (besvären). Själva ljudet kan det vara svårt att göra något åt, men konsekvenserna, tinnitusbesvären, går det alltid att göra något åt. Se illustration: de två yttre cirklarna kan du få hjälp med, men tinnitusljudet (den innersta cirkeln) kan vara svår att komma åt. Om de två yttre cirklarna blir bättre kommer livet att kännas mycket lättare!

1. Ta hand om dig själv
   Var aktiv, men undvik stress. Gör sådant du vet att du mår bra av och undvik sådant som får dig att må dåligt. När märks ljudet mest och minst?
2. Lyssna på dig själv
   Ta hand om kroppen. Motionera, ät och sov regelbundet. En del upplever att alkohol kan öka tinnitusljudet tillfälligt.
3. Slappna av
   Lär dig avslappningsövningar som du kan göra själv hemma. En del tycker till exempel att yoga hjälper.
4. ”Maskera” ljudet
   Till exempel genom att lyssna svagt på musik eller radio när du lägger dig. Tystnad gör att tinnitus märks tydligare.
5. Undvik inte vardagsljud
   Du ska inte utsätta dig för starka ljud, men undvik att använda öronproppar för jämnan – då blir du känsligare för ljud. Dessutom hör du din tinnitus mer.
6. Förbättra din hörselsituation
   Svårigheter att höra innebär en stor påfrestning som kan leda till förvärrad tinnitus. Att avhjälpa hörselproblem är därför ett av de bästa sätten att minska sina tinnitusbesvär. Att skaffa hörapparater leder ofta till mindre tinnitus. Att hörapparater hjälper vid tinnitus beror främst på två saker: När ljudet i omgivningen hörs starkare och tydligare blir tinnitusljudet mindre märkbart och blir lättare att koppla bort. När det är lättare att höra minskar anspänningen, oron och stressen – och då minskar tinnitus.
   Även för den som redan har hörapparater är det viktigt att fundera över den egna hörselsituationen hemma och på jobbet. Hur är det med hörmiljön och tillgången till hjälpmedel? Och fungerar hörapparaterna som de ska?
7. Bli vän med din tinnitus
   Forskning visar att tinnitus blir mindre besvärande om du kan hitta sätt att acceptera och avdramatisera ljudet. Om du hela tiden tänker på det med känslor av oro och avsky blir det jobbigare.
8. Prata med andra
   Var öppen om din tinnitus och förklara för vänner och anhöriga. Du kan också ta stöd av andra med tinnitus, som vet hur det är, till exempel inom Hörselskadades Riksförbund (HRF).

Beroende på vad som orsakar tinnitus hos den enskilde individen kan en rad behandlingar vara aktuella, till exempel:

• Gruppinformation om tinnitus
• Individuella samtal
• Kognitiv Beteendeterapi (KBT)
• Webbaserad självhjälpsbehandling (KBT/ACT)
• Hörapparatutprovning
• Brusapparat
• Sjukgymnastik, akupunktur och massage
• Behandling hos tandläkare/käkspecialist

Hörapparat och annan hörselrehabilitering

Många som har en hörselnedsättning upplever att deras tinnitus blir bättre när de får hörapparater – dels eftersom det är lättare att slappna av när de hör bättre, dels eftersom tinnitusljudet maskeras när omgivningsljudet förstärks med hjälp av hörapparaten.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) och
Acceptance and Commitment Treatment (ACT)

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en metod som riktar in sig på tinnitusbesvären, inte själva ljudet. Har du tinnitus och sällan tänker på det, så är inte KBT till någon nytta. Målet är minskade tinnitusbesvär och ökad upplevelse av kontroll. Det kan du få genom att använda verktyg och strategier för att hantera negativa tankar och beteenden som lätt uppstår när tinnitus känns jobbigt. Till exempel avslappning, sätt att hantera hindrande tankar, tips för att förbättra koncentrationen, kunskap om ljud och hörsel samt sömnråd.

Acceptance and Commitment Treatment (ACT) är en behandling som lägger större vikt vid att personen ska ta sikte på det som är viktigt i livet och kunna leva ett vitalt liv även med tinnitus. Hela livssituationen är i fokus för behandlingen. KBT handlar om att hantera tinnitusbesvären.

Det finns digitala självhjälpsbehandlingar du kan få remiss till och delta i om den egna regionen inte har tillgång till KBT-kompetens. Behandlingsprogram vid tinnitus på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Brusapparat

Personer som har tinnitus men ingen hörselnedsättning kan använda en ljudstimulator, även kallad brusapparat. Ljudstimulatorn ser ut som en hörapparat och avger ett brusande ljud, ett ”vitt brus”. Ljudet får inte överrösta tinnitus helt. Målet är att hjärnan ska uppfatta att det egna tinnitusljudet kommer utifrån, och att det ska bli en del av ett naturligt bakgrundsljud. Behandlingen görs över lång tid.

Fysioterapi (sjukgymnastik)

Vid besvär med muskelspänningar, värk i leder och skador kan en sjukgymnast lära dig avspänningsövningar och ge råd och tips hur kroppen kan bli mindre spänd. THA-metoden eller ”Lundamodellen” kallas en behandling som står för Töjning, Hållning och Akupunktur. THA-metoden ge lindring vid tinnitus som har kroppsliga (somatiska) orsaker, till exempel spänningar i nacke, axlar och käkar.  I flera landsting finns sjukgymnaster kopplade till hörselvården.

Bettskena

Vid bettfel eller tandgnissling kan en tandläkare eller bettspecialist ibland hjälpa till. De kan vid behov prova ut en bettskena eller göra andra korrigeringar av bettet som i vissa fall kan lindra tinnitus.

Läkemedel

Det finns inga läkemedel som tar bort tinnitusljud. Under en begränsad period kan läkemedel som sömnmedel och antidepressiva mediciner behövas för att få tillbaka kraft, ork och initiativförmåga att ta tag i de egentliga tinnitusbesvären. Men det är mycket viktigt att sådana läkemedel endast används under en kortare tid, och att din läkare redan från början tar fram en åtgärdsplan som gör att du genast kan påbörja annan tinnitusbehandling så snart du är redo för det.

Tinnitus Retraining Therapy (TRT)

Syftet med behandlingen är att hjärnan ska lära om sig, så att tinnitus inte väcker starka känslor. Behandlingen har två delar;

Information: Patienten lär sig om tinnitus, hjärnan och hörseln för att avmystifiera och bli av med sina negativa associationer.
Ljudterapi: Patienten lyssnar på så kallat ”vitt brus” från en brusapparat. Ljudet får inte överrösta tinnitus helt.
Målet är att hjärnan till slut uppfattar att det egna tinnitusljudet kommer utifrån, och blir en del av ett naturligt bakgrundsljud. Behandlingen görs över lång tid.

Alternativa behandlingsmetoder

Med ”alternativa behandlingar” menar vi behandlingar som inte har ett tydligt vetenskapligt stöd. Det innebär inte att sådan behandling inte kan ha effekt. Orsaken till det kan bland annat vara att den egna övertygelsen om att något kommer att hjälpa faktiskt får resultat. Det kan också göra stor skillnad om den som erbjuder dig alternativ behandling tar dina tinnitusbesvär på största allvar, ger dig tid och verkligen lyssnar på dig. Innan du väljer att prova en alternativ behandlingsmetod bör du tänka på följande.

• Finns det några publicerade rapporter om behandlingen/läkemedlet? Skicka i så fall efter dem och läs dem noga innan du bestämmer dig.
• Kontrollera särskilt att behandlingen och/eller naturläkemedlet är ofarligt.
  Finns det biverkningar?
• Prata med din läkare om metoden. Det är särskilt viktigt om du äter andra mediciner.
• Har du råd att lägga pengar på något som kanske inte fungerar?
• Kommer du att bli ledsen om behandlingen inte fungerar? Orkar du med det?

Det finns inga vetenskapliga belägg att akupunktur har effekt på tinnitus. Undvik därför akupunktörer som säger att de helt kan ta bort tinnitus – de är inte seriösa. Tänk också på att det är stora skillnader mellan olika akupunktörer när det gäller utbildning och bakgrund. Men de medicinska riskerna med akupunktur anses relativt små och om du har problem med anspänning kan akupunktur ibland ha effekt. Försök i så fall få remiss till en akupunktör knuten till landstingets sjukvård – privat är det dyrt med akupunktur.

Laserbehandling, öronljus, massage av nackkotor eller tinnitusplåster saknar vetenskapligt stöd. Hörselvården inom landsting/regioner remitterar aldrig till dessa behandlingar vid tinnitusbesvär

Läkarundersökning

Är tinnitus besvärande och påverkar din vardag negativt ska du vända dig till vårdcentralen, företagshälsovården, öronläkare eller motsvarande. De kan bland annat göra ett hörseltest, kolla din allmänhälsa och ge grundläggande information om tinnitus. De kan också ge dig remiss vidare till tinnitusbehandling vid hörselvården. I en del län behövs inte remiss.

Tinnitusutredning hos hörselvården

Har du stora tinnitusbesvär behöver du komma till hörselvården. Hörselvården ska göra en tinnitusutredning, som bland annat omfattar en hörselundersökning. Det är också viktigt att utesluta att tinnitus har en allvarlig orsak. Utredningen ska leda till beslut om aktuella behandlingar för individen och en åtgärdsplan. Alltså en plan för hur just din tinnitusrehabilitering ska se ut.

Tinnitusrehabilitering

På flera ställen i landet finns det så kallade tinnitusteam knutna till hörselvården, med specialister inom olika områden – till exempel audiolog (hörselläkare), öronläkare, audionom, psykolog, kurator och sjukgymnast. Om du bor på en ort där sådan kompetens inte finns kan du bli remitterad till ett tinnitusteam i ett annat landsting. Hörselvården kan också remittera till just de kompetenser de saknar, till exempel KBT-psykolog.

Här hittar du kontaktuppgifter för hörselvården, region för region.

Beskriv dina tinnitusbesvär tydligt!

Det räcker inte med att vända sig till vården och säga ”Jag har tinnitus”. Det är viktigt att du förklarar vad som gör att du har det jobbigt med din tinnitus. Har du svårt att somna och får för lite sömn? Säg det. Har du svårt att koncentrera dig på arbetet? Säg det. Har du svårt att höra vad folk säger? Säg det. Känner du oro, kanske till och med ångest över tinnitus? Berätta även om det. Då kan du få hjälp, enklare och snabbare!

Du har rätt till vård

Det är viktigt att du som söker vård för tinnitusbesvär tas på allvar. Det är vårdens ansvar att hjälpa oss när vi inte mår bra, det är fastslaget i hälso- och sjukvårdslagen. Ett snabbt och korrekt omhändertagande vid tinnitusbesvär är viktigt för både individ och samhälle. Och det har du rätt till.

Behandlingar via webb och på distans

Tinnitus är hörselvårdens ansvar men i en del regioner är det svårt att få remiss till fördjupad tinnitusrehabilitering utan hörselnedsättning. Då är psykisk ohälsa vid tinnitusbesvär vårdcentralens ansvar. Vårdcentraler ska även erbjuda hjälp vid psykisk ohälsa men det är inte alla vårdcentraler som har tillgång till kuratorer och psykologer. Då kan psykologhjälp via så kallade ”vårdappar” var ett alternativ. Där kan finnas psykologer som är specialiserade på tinnitus och kan genomföra KBT eller ACT-behandling på distans. Fråga om läkaren på din vårdcentral kan remittera dig.

Det finns digitala självhjälpsbehandlingar du kan få remiss till och delta i om den egna regionen inte har tillgång till KBT-kompetens. Till exempel så finns det På akademiska sjukhuset i region Uppsala en webbaserad självhjälpsbehandling vid tinnitusbesvär som tar mot patienter från hela landet. För att komma dit krävs remiss av läkare, läs mer på mottagningens webb vad som krävs för att bli remitterad.

Tinnitus kan låta som ringande toner, brus, pip, sorl, sus, fräsande, visslande, syrsor och mycket annat. Ljudets karaktär och styrka kan variera från dag till dag, och över tid. Det är också vanligt att ha flera tinnitusljud, ibland samtidigt. En del hör ljud i båda öronen medan vissa hör ljud bara i det ena örat. För vissa känns det som att ljudet är lokaliserat inne i huvudet, andra upplever det som omgivningsljud.

Det går inte att mäta tinnitus objektivt (utifrån). Det är bara du som vet hur din tinnitus låter. Studier visar inte heller några samband mellan styrkan på tinnitusljudet och hur besvärlig tinnitus upplevs. Personer som har ett starkt tinnitusljud kan vara näst intill obesvärade, medan andra med svag tinnitus kan tycka att det är mycket påfrestande, om det till exempel medför sömnproblem. Hur det är att ha tinnitus beror i stor utsträckning på det egna förhållningssättet till ljudet

Variationerna är oändligt många – här är några exempel på hur tinnitus kan låta: