Tolk i arbetslivet

En del hörselskadade och döva behöver ibland skriv- TSS- eller teckenspråkstolkning på jobbet. Det är arbetsgivaren, regionen och Arbetsförmedlingen som ansvarar för tolkning i arbetslivet.

Arbetsgivare

Enligt Arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren ta hänsyn till anställdas särskilda förutsättningar för arbetet genom att anpassa arbetsförhållandena. Arbetsgivare ska också ta hänsyn till människors olika förutsättningar att utföra arbetsuppgifter. Bristande tillgänglighet i arbetslivet är enligt Diskrimineringslagen en form av diskriminering. Arbetsgivaren behöver göra ”skäliga åtgärder” för att arbetsplatsen ska vara tillgänglig. Vad skäliga åtgärder innebär är alltid en bedömning utifrån:

• arbetsgivarens ekonomiska och praktiska förutsättningar
• hur varaktig och omfattande avtalsrelationen är mellan medarbetaren och arbetsgivaren
• nyttan av en åtgärd.

Regionen

Enligt hälso- sjukvårdslagen är regionerna ansvariga för ”vardagstolkning” för döva, hörselskadade och dövblinda. I regionerna finns det tolkcentraler som utför tolktjänster. Exempel på uppdrag i arbetslivet som räknas som vardagstolkning är: information på arbetsplatsen, till exempel arbetsplatsträffar (APT), medarbetarsamtal, fackliga möten, anställningsintervju, introduktion när du är ny på arbetet och samtal med arbetsgivaren.

Här är kontaktuppgifter till alla regioners tolkcentraler i Sverige.

Arbetsförmedlingen

Arbetsgivare och egenföretagare kan söka bidrag från Arbetsförmedlingen för tolk i arbetslivet. För att ansöka om bidrag till tolkning på arbetsplatsen måste den som är döv/hörselskadad vara inskriven på Arbetsförmedlingen – även om personen har en anställning.

Bidrag till tolk i arbetet för personer hörselnedsättning. Via Arbetsförmedlingen är det möjligt att söka 120 000 kronor per år för tolk till återkommande arbetsuppgifter, utbildningar, konferenser etc. Det krävs framförhållning för att söka bidraget.  Läs mer om bidraget för tolk i arbetet på Arbetsförmedlingen.