Närstående

Du som närstående kanske tycker det är jobbigt att din make eller äldre mamma inte längre hör som förut. Att det ibland är svårt att ens föra enkla meningsutbyten om maten till middagen utan missförstånd. Personen med hörselnedsättning tycker däremot att alla pratar slarvigt, tyst och otydligt.

Hur är förutsättningarna när ni pratar med varandra? Ropar du från ett annat rum eller ser du faktiskt till att ha ögonkontakt innan ni börjar prata? Står tv:n på högsta volym när du frågar om vilken tid vårdbesöket är nästa vecka? Och har personen med hörselnedsättning kollat upp sin hörsel och sökt hjälp hos hörselvården?

Ständiga missförstånd i kommunikationen skapar frustration. För dig som närstående till en person med hörselnedsättning är det frustrerande om personen inte vill inse eller acceptera att hörseln blivit sämre och inte söker hjälp. Men också frustrationen hos er båda, att när hörapparater väl är utprovade blir det ändå inte som förut.

Det sägs att när en familjemedlem blir hörselskadad blir hela familjen hörselskadad. Vanliga konsekvenser av hörselnedsättningen – att inte svara på tilltal, att missa information, att bli tystlåten vid middagar – kan leda till slitningar inom familjen.

Många med hörselnedsättning väntar alltför länge med att söka hjälp. Forskning visar att människor väntar upp till 10 år innan de söker hjälp för sin hörselnedsättning. Det är inte ovanligt att anhöriga först uppmärksammar att hörselnedsättningen börjar få allt större konsekvenser i vardagen. Och att närstående uppmuntrar personen med hörselnedsättning att kolla upp sin hörsel. För den som hör sämre sker försämringen ofta gradvis och personen anpassar sig omedvetet och är inte alltid varse om vad hen missar.

Uppfattas som bristande engagemang. Ibland kan det dröja innan anhöriga förstår vad det är som händer. Kanske är hörselnedsättningen uppenbar, men vad det egentligen innebär för familjemedlemmen kan vara svårare att inse. Personer som ännu inte sökt hjälp för sin hörselnedsättning kan känna sig oerhört trötta mot slutet på dagen. De anstränger sig extra mycket för att hänga med i vad som sägs på jobbet, när de vaktar barnbarnen eller på föreningsmötet. De måste hela tiden ta igen missad information; det blir ett slags dubbelarbete. Det blir svårt att orka med familjeliv, socialt umgänge och fritid, men för anhöriga kan det verka som bristande engagemang.

Inte ovanligt att personer med hörselnedsättning är obekväma i att informera omgivningen om sin hörselnedsättning. Det är svårt för dig som närstående att veta som behövs för att underlätta samtalssituationer om personen med hörselnedsättning inte heller vet det. Med mer kunskap om hörselnedsättningen och dess konsekvenser kan du som närstående stötta personen i att bli bättre på att berätta om sin hörselnedsättning i nya situationer. Den som talar öppet om sin hörselnedsättning märker snart att omgivningen oftast är både positiv och intresserad. Då blir det lättare att få samtalet att fungera – och då mår ni båda bättre. Med ökad kunskap kan ni tillsammans göra vardagskommunikationen enklare.

Hörselvård är mer än hörapparater. När personen med hörselnedsättning väl provat ut hörapparater blir du som närstående kanske besviken. Det är inte ovanligt att förväntningarna på hörapparaterna är höga, både hos dig och hörapparatanvändaren. Även med hörapparater är man hörselskadad. Hörapparater är ett hjälpmedel inte ett botemedel. Hörapparater fungerar bäst i lugna ljudmiljöer och vid korta talavstånd. Så fort talavstånden blir längre eller det är mycket ljud i bakgrunden är det svårt att uppfatta även med hörapparater. Men med kunskap om kommunikationsstrategier, hörhjälpmedel samt ett bra samarbete går många samtalssituationer lättare att hantera.

Stora vinster med närstående som deltar i hörselrehabiliteringen. Personen med hörselnedsättning men även du närstående behöver stöttning och kunskap:

• Hur personens hörselnedsättning påverkar dig
• Tillsammans gå igenom om vilka kommunikationssvårigheter som finns i vardagen
• Vilka samtalsstrategier använder ni? Går dessa att utveckla? Använder ni inga strategier alls?
• Hur olika hörhjälpmedel kan underlätta kommunikationen och hörandet
• Stöd i att tillsammans utveckla en fungerande kommunikation för vardagen

Hörselvården – er viktigaste resurs. Utöver hörapparater behöver både du och personen med hörselnedsättning hörselskunkskap och strategier för att lösa kommunikationen i olika situationer. Det här kan hörselvården hjälpa till med. Och du som anhörig får gärna vara med på resan.

Viktigt att anhöriga deltar i rehabiliteringsprocessen. Också närstående behöver kunskap och insikt för att kunna hantera de ändrade för utsättningarna. Det kan handla om så enkla saker som att komma ihåg att det är lättare att uppfatta vad som sägs om man har ögonkontakt först. Att bra belysning gör det lättare att se munrörelser. Att skriftliga meddelanden är ett bra sätt att undvika missförstånd. Att irritation över hörselmissar inte gör hörseln bättre; det bör istället vara utgångspunkt för samtal om hur kommunikationen kan bli bättre. Anhöriga kan överhuvudtaget ge ett ovärderligt stöd i samband med att hörseln förändras. Det är lättare att se sig själv med nya ögon om de som står en närmast hjälper till att avdramatisera hörselnedsättningen, genom engagemang, öppenhet, förståelse och också lite humor.

Studier visar positiva effekter av att involvera anhöriga i hörselrehabiliteringen. Hörselvården och audionomer ser i regel gärna att anhöriga följer med till hörselvården för att prova ut hörapparater. Det är mycket informationen på besöken och ofta är det omöjligt komma ihåg allt som sagts om resultaten av hörselundersökningen, kommunikationstips, skötsel av hörapparater med mera. Anhöriga kan också hjälpa till att ställa frågor under besöket.

Hörselvårdens resurser. Hos hörselvården finns ofta ett team av kompetenser inom den fördjupade hörselvården. Funkar inte kommunikationen med barn och barnbarn? Tär den dåliga kommunikationen på ert förhållande? Räcker inte hörapparater, CI och hörhjälpmedel till längre, behöver ni lära er tecken som stöd? I teamet finns ofta audionomer med specialistkompetenser, hörselpedagog, kurator, psykolog, tekniker, hörselingenjörer, läkare, teckenspråkslärare. I en del regioner erbjuder hörselvården träffar tillsammans med den hörselskadade och dess närstående. För att ge stöd och råd att underlätta kommunikationen i hemmet till exempel. Det förekommer även att fördjupade och pedagogiska hörselvården ger information till arbetskamrater, i syfte att uppnå goda möten med omgivningen. Kontakta hörselvården i din region och hör efter vad hörselvården erbjuder där ni bor. Läs gärna mer om hörselvård och hörselrehabilitering. 

Är du närstående till en äldre hörselskadad som bor långt borta?

Att vara närstående till en person som inte hör när du ringer, eller när hemtjänsten ringer på dörren skapar stor oro hos släkt och familj.
– Tar din gamla pappa verkligen på sig hörapparaterna varje dag?
– Kommer han ihåg att fråga på audionombesöket hur han ska göra för att höra tv:n utan att grannarna klagar?
– Hur ska han komma ihåg all information om de nya hörapparaterna hos audionomen?
Om du inte kan följa med. Kan någon annan kan göra det? Hemtjänsten, heminstruktör från kommunen, en granne eller bekant ni litar på? Kanske du kan vara med på besöket på distans via videotelefon?

Hjälp din närstående. Ring och prata med hörselvården om vilka möjligheter och resurser som finns. Förklara familjens och din oro. Om den som hör dåligt inte ställer frågor på sitt besök är det lätt hänt att audionomen tror allt fungerar bra. Audionomen ska ge information om hörapparater och övriga hörhjälpmedel och hur de kan införskaffas. Inom hörselvården i flera regioner finns hörselpedagoger som kan ge mer stöd kring att använda övriga hörhjälpmedel. Det finns tekniker som åker till hemmet och installerar tv-hjälpmedel, hjälpmedel till dörr och telefon åt äldre som inte klarar installera hjälpmedlen själva. Förklara vilka situationer som är besvärliga för den hörselskadade och fråga vilket stöd som finns för att förebygga isolering för äldre med hörselnedsättning.

Har kommunen en hörselinstruktör?
I en del kommuner finns hörselinstruktörer, du som är närstående ta reda på vad som finns där den hörselskadade personen bor.

1. Öppen och frågvis. Om du pratar med någon med hörselnedsättning – fråga hur du kan underlätta samtalet. Tänk på att alla parter i ett samtal har ansvar för att det fungerar.
2. Ansikte mot ansikte. Tala inte förrän du befinner dig i samma rum som den du vill tala med och har den personens uppmärksamhet. Tänk på att munskydd, helskägg försvårar avläsning. Håll inte handen framför munnen när du talar.
3. Tala tydligt, i normal samtalston. Lagom är bäst när du talar med någon som hör dåligt. Så artikulera, rör på läpparna och tala inte för fort – men överdriv inte. Mumla inte, men skrik inte heller.
4. Stå nära, ha korta talavstånd. Hörapparater fungerar bra på upp till 1,2 meters avstånd. Med kort talavstånd är din röst den primära ljudkällan. Står du längre bort blandas din röst med reflektioner (som studsar) från rummets ytor, efterklang samt andra bakgrundsljud vilket gör din röst otydligare för den som hör sämre.
5. Säg det med andra ord. Om någon inte hör, upprepa inte samma sak igen och igen – formulera det på ett annat sätt, med andra ord.
6. Vad pratar vi om? Snabba ämnesbyten mitt i samtal kan vara svåra att följa. Det kan också vara svårt att komma in i ett pågående samtal när man inte riktigt hör. Så räck fram den röda tråden – beskriv ämnet med några få ord: ”Jo, vi pratar om…”
7. Sätt ljus på samtalet. God belysning gör det lättare att avläsa. En bra tumregel är därför att den som hör bra alltid ska sitta med ansiktet vänt mot fönstret, med ljuset i ansiktet – då blir det lättare att avläsa.
8. 8. Ge plats! Fråga personen med hörselnedsättning var den helst vill sitta för att höra- Flytta gärna på dig om du sitter på den platsen.
9. 9. Skruva ner, stäng av, stäng igen. Dämpa eller ta bort störande ljud, genom att skruva ner bakgrundsmusik och stänga fönster eller dörrar.
10. Välj en samtalsvänlig mötesplats. Ett stökigt, skramligt café eller en hotellounge med ljuddämpande heltäckningsmattor? Låt inte slumpen avgöra – välj mötesplats med omsorg.
11. Säg det med text. E-post, sms, chat med mera – i dag finns det en mängd olika textmöjligheter. Det kan vara en praktisk lösning även när ljudmiljön är dålig. Och om ljudmiljön är lugn, prova gärna mobilens röst-till-text-funktion.
12. Videosamtal istället för telefon. Att ringa varandra i videosamtal gör det möjligt att avläsa, som stöd för tal. Det finns i dag en mängd olika appar och plattformar – och i en del av dem går det även att använda autotextning och/eller skrivtolkning på distans. Se också över vilka hjälpmedel som finns för att höra telefon bättre via hörapparaterna.
13. Se textade program via text-tv. Slipp höga ljudnivåer och se på tv tillsammans. De flesta tv-kanaler har undertexter på svenska. Se också över vilka hjälpmedel som finns för att höra tv:n bättre via hörapparaterna.
14. Att höra fel är inget misslyckande. Oavsett hur vi hör händer det att vi missförstår varandra. Ibland kan vi se humorn i det, ibland är det inte roligt alls. Men hjälp till att skapa en känsla av det är aldrig, aldrig något att skämmas för.

För dig som närstående till en person med hörselnedsättning är det frustrerande om personen inte vill inse eller acceptera att hörseln blivit sämre och inte söker hjälp. Forskning visar att människor väntar upp till 10 år innan de söker hjälp för sin hörselnedsättning.

Orsakerna att dra sig för att söka hjälp för sin hörselnedsättning är individuella. Det kan handla om teknikrädsla. Eller gå betydligt djupare, om den egna självbilden –  alltså hur vi uppfattas av andra och av oss själva

Teknikrädsla eller dåliga erfarenheter? Det kan vara att din make eller mamma inser att hörseln blivit sämre men inte vågar eller orkar ta tag i det. En del personer har dåliga erfarenheter av andra som haft hörapparater där det inte fungerat bra. Din make eller äldre mamma kan tycka det är jobbigt med ny teknik och har ingen lust alls att sätta sig in hörapparater, skötsel, appar, olika reglage och batteribyten. Vad finns det för funderingar, rädslor och känslor? Beskriv hur du som närstående upplever situationen. Men fråga hur du kan kan hjälpa och vad din hörselskadade närstående ser för problem men också för möjligheter?

Självbestämmande. Fakta hjälper inte alltid. Det spelar ingen roll vad audiogrammet säger. Det är djupt mänskligt att vilja bestämma över sig själv. Och känna att ingen annan ska säga åt mig vad jag ska göra. Motivationen och beslutet om att skaffa hörapparater måste ibland komma från personen själv, och det kan ta tid.

Förändrad självbild. Du som står utanför tycker att det är överdrivet, ”Det är ju bara några apparater i öronen – alla har väl prylar i öronen nu för tiden”. Men för den som hör sämre är oron något mycket djupare. Det handlar om personens självbild. Oron över att andra ska uppfatta en som ”handikappad” eller ”svagare” med hörapparater är mycket större än att missa vad folk säger. Eller att inte längre kunna delta obehindrat i samtal

Omgivningens reaktioner. För en del känns det jobbigt att behöva hantera andras människors reaktioner. Att om jag använder hörapparater så måste jag hantera deras reaktioner på mig. Hörsel omgärdas av en hel del negativa myter. En del drar sig för att tala om att de hör dåligt, eller använda hörapparater av oro för att bli dåligt bemötta och stigmatisering.

Acceptera ett nytt jag. Det som tidigare känts självklart – att kunna slänga in en snabb replik på rätt ställe, att uppfatta nyanser – blir plötsligt svårt. Istället infinner sig ofta en känsla av osäkerhet: Vad var det han sa? Har jag missförstått? Hörselnedsättningen kan alltså vända upp och ner på den egna självbilden – bilden av vem du är och vill vara. Och det är ett av skälen till att det kan vara svårt att acceptera att hörseln blivit sämre.

Om hörselnedsättningen påverkar dig som närstående eller personen med hörselnedsättning och er vardag på ett negativt sätt, finns ofta samtalsstöd hos hörselvården, som kurator eller psykolog. Tveka inte att söka hjälp. Med hörselvårdens stöd kan ni med anpassningar ökad säkerhet i vardagen och ny normalitet med ett fungerande vardagsliv.