Kommuner vill kringgå lag om textning: ”Anmärkningsvärt”

En del kommuner överväger att radera webbsändningar från fullmäktige, hellre än att texta dem. De försöker därmed kringgå en ny lag för ökad tillgänglighet.
– Anmärkningsvärt, säger Mattias Lundekvam, förbundsordförande för Hörselskadades Riksförbund, till Dagens Samhälle.

Den 1 januari trädde lagen om tillgänglighet till digital offentlig service i kraft. En lag som, efter påtryckningar från HRF, ställer tydliga krav på att myndigheter ska texta på webben, i appar och i sociala medier.

Lagen är en följd av EUs webbtillgänglighetsdirektiv som kom förra året, och som ställer krav på webbar inom offentlig sektor – inte minst statliga och kommunala myndigheter och beslutande församlingar i kommuner och landsting.

Utestänger en av fem väljare

Men nu rapporterar Dagens Samhälle att flera kommuner diskuterar hur de kan slippa texta. De funderar på att antingen sluta med webbsändningar eller att ta bort dem från webben inom två veckor. Andra kommuner uppger att textningskravet är en ”hämmande faktor” i deras funderingar på att börja med webbsända fullmäktigesammanträden.

– Det är anmärkningsvärt att kommuner överväger att kringgå lagstiftningen. En av fem vuxna kommuninvånare har en hörselnedsättning och behöver textning för att kunna följa vad som sägs i en webbsändning. Hur kan kommunpolitiker aktivt välja att utestänga en av fem väljare? säger Mattias Lundekvam, HRFs förbundsordförande.

Ville hellre minska tillgängligheten

Borgholms kommun var nyligen på vippen att besluta om att radera alla sina webbsändningar inom två veckor. Men politikerna backade i sista minuten, sedan de fått klart för sig att textningskravet gäller från september 2019 för nya webbar och från september 2020 för webbar lanserade innan lagen infördes. Nu ska frågan utredas ytterligare.

Borgholms kommun ville alltså att minska tillgängligheten, som en direkt följd av en lag som syftar till ökad tillgänglighet. När Dagens Samhälle ifrågasätter det, svarar kommunstyrelsens ordförande Ilko Corkovic (S):

– Ja, det kan man säga, men det är små kommuners dilemma. Det är ett typiskt exempel när direktiv slår åt fel håll. Det handlar om resurser, inget annat. Vi klarar inte av det.

Brist på kunskap och vilja – inte resurser

HRF anser att det är missvisande att hänvisa till resursproblem. Att till exempel skrivtolka sammanträden är en enkel lösning och en överkomlig kostnad för vilken kommun som helst. Det skulle ge textning i direktsändning – och dessutom gynna tillgängligheten på själva sammanträdet.

– Det som saknas är uppenbarligen inte resurser, utan kunskap – och vilja, säger Mattias Lundekvam till Dagens Samhälle.

Han föreslår att Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ska gå ut med kunskap och praktiska råd om textning:

– Det är viktigt för 1,5 miljoner hörselskadade runt om i hela landet, men är ljudkvaliteten bristfällig är textning viktigt för betydligt fler. Textning är också ett bra stöd för invånare med annat förstaspråk än svenska.

Länkar

Lag om tillgänglighet kan få motsatt effekt (Dagens Samhälle 2019-02-13 – kräver inloggning som prenumerant) 

Nu måste myndigheter börja texta mer på webben (HRF.se 2018-09-23)

DEBATT: ”Otidsenligt att var femte väljare utestängdes från webbsänd valdebatt” (tidigare artikel på HRF.se, 2018-08-23)