Fjorton Hörselsmarta tips för dig som arbetar med äldre

1. Lugn ljudmiljö. Lugn ljudmiljö är avgörande för att personer med hörselnedsättning ska uppfatta den som pratar. Det får inte finnas trafikbrus, fläktar, klirr och skrammel, musik eller andra störande bakgrundsljud. Tänk på att även röster kan vara mycket störande. Är ni ute ta också hänsyn till vädret; i hörapparater kan till exempel vindbrus och ljudet av regn mot tak bli ett väldigt oväsen.

2. Bra belysning och möjlighet till avläsning. Situationer för samtal måste vara väl belysta, så att det är lätt att avläsa läppar och se mimik. Se till att ansiktena får jämnt ljus framifrån. Om ljuset kommer bakifrån hamnar ansiktet i skugga, så att det blir svårt att avläsa. Även starkt solljus med skarpa skuggor i ansiktet kan försvåra avläsning. Munskydd gör det mycket svårt för hörselskadade att höra, här måste du fundera ordentligt igenom hur personen med hörselnedsättning ska uppfatta vad du säger.

3. Kontrollera hörapparaterna. Det är viktigt att personer med hörapparater använder dem varje dag. Det innebär att varje äldreboende behöver ha rutiner för regelbunden kontroll att hörapparaterna fungerar, att användarna har laddade hörapparater eller fungerade hörapparatbatterier samt att hörapparaterna är påslagna. Ni i personalen behöver få kunskap om hur hörapparaterna fungerar, hur man sätter på hörapparaterna, byter batterier och annan grundläggande hörapparatskötsel. Säg till att ni behöver fortbildning för att kunna hantera de äldres hörapparater.

4. Kolla öronen. Det är vanligt med vaxproppar hos hörapparatanvändare. Be gärna sjuksköterska eller läkare att kolla de äldres öron med otoskop. Vaxproppar kan dämpa hörseln med flera decibel, orsaka klåda men också rundgång (tjut) i hörapparaterna – därför är det bra att ta bort dem.

5. Samtalsförstärkare är ett enkelt och lätthanterligt hjälpmedel som kan användas för den som hör dåligt men inte har hörapparater av olika skäl. Varje äldreboende bör ha tillgång till flera sådana. Samtalsförstärkaren består av mikrofon, hörlurar och en volymknapp. En del samtalsförstärkare består av två enheter, där mikrofonen är en egen enhet.

6. Papper och penna. Ha gärna papper och penna till hands. Om det uppstår kommunikationsproblem är det enklaste oftast det lättaste – ett handskrivet meddelande kan underlätta mycket förutsatt att synen är bra.

6. Ta fram rutiner för hörhjälpmedel. Bra rutiner är grunden för hörselsmart verksamhet. Vem sköter om hjälpmedlet? Hur sköts det om? När och hur ofta? Skriv upp vem som ansvarar för vad, telefonnummer till hörselmottagning och audionom, hörselinstruktör hos kommunen och om det finns ett hörselombud på arbetsplatsen. Och lägg till hörhjälpmedel på signeringslistor! Ta gärna fram en hörselpärm där hörselsmarta rutiner på boendet är samlat.

7. Utse ett hörselombud. Utse någon eller några i personalen som tar ett särskilt ansvar för hörselfrågorna på äldreboendet. På så sätt faller inte viktiga frågor mellan stolarna. Ett hörselombud måste inte veta allt eller göra allt, men behöver ha kunskap om hörselskadades behov, se till att det inhämtas information om lösningar samt se till att kollegerna har kunskap om hur de kan ge stöd till hörselskadade, bland annat när det gäller skötsel av hörapparater.

8. Har kommunen en hörselinstruktör? Ta hjälp av den! De kan även fortbilda er i daglig hörapparatskötsel.

9. Teleslinga och andra hörhjälpmedel. Vid samtal på avstånd eller uppträdanden är det bra att använda hörhjälpmedel som överför ljud från den uppträder till den boende med hörselnedsättning. Om det finns ett samlingsrum kan den gärna förses med en teleslinga kopplad till en mikrofon och förstärkare. Det som sägs i mikrofonen överförs då direkt till hörapparater som sätts i t-läge. Hörselvården och/eller erkänd slinginstallatör kan hjälpa till med fasta eller mobila slinglösningar.

10. Papper och penna. Ha gärna papper och penna till hands. Om det uppstår kommunikationsproblem är det enklaste oftast det lättaste – ett handskrivet meddelande kan underlätta mycket förutsatt att synen är bra.

11. Automatisk textning. Mobiltelefon och surfplatta kan fungera som ett hörhjälpmedel. Testa att använda mobilens och surfplattans inbyggda diktafon som översätter tal-till-text, här finns fler möjligheter om autotextning, det vill säga tal som automatiskt förvandlas till text. Öppna programmet ”Anteckningar”, gör extra stor text, aktivera skrivbordet, tryck på diktafonen och prata tydligt – nu kan den som hör dåligt läsa vad du säger.

12. Skrivtolkning. Ibland räcker det inte med hörapparater och hörhjälpmedel. Då kan skrivtolkning vara ett bra stöd för samtal. Skrivtolkning är en form av direkttextning, som innebär att en tolk skriver allt som sägs. Texten visas på en liten bildskärm som ställs framför användaren.

Hörselskadade kan få kostnadsfri skrivtolkning från regionen. För bokning, kontakta regionens tolkcentral: www.tolkcentralen.se

13. Hörselsmarta videosamtal
När det inte är möjligt att träffas vid ett fysiskt besök är det viktigt att boende får möjlighet att prata med sina närstående på distans, gärna via videosamtal.

I sådana videosamtal är det viktigt med bra ljud. Plugga gärna i en halsslinga i den surfplatta/dator som används, så går ljudet trådlöst till hörapparater som sätts i t-läge. Personer utan hörapparater kan använda hörlurar. Se till att samtalet förs på en lugn plats.

Det är också viktigt med bra bild, vilket kräver stabil internetuppkoppling. Se till att de som talar sitter med ljuset framifrån. Om hen till exempel sitter framför ett fönster, med ljuset bakifrån, hamnar ansiktet i skugga och då blir det svårt för hörselskadade att avläsa.

Även vid videosamtal går det att boka skrivtolkning. Då kan den boende läsa vad som sägs samtidigt som det sägs.

14. Texttelefoni.se
Ett alternativ till skrivtolkning är www.texttelefoni.se – en kostnadsfri tjänst från Post- och telestyrelsen, PTS. I praktiken innebär detta att personerna som ska samtala ringer till varandra via en skrivtolk, som skriver det som den hörande parten i samtalet säger, så att den hörselskadade användaren kan läsa det i sin mobil. Texttelefoni kan användas i mobiltelefon (smartphone), på surfplatta och på dator. Det behöver då finnas ett registrerat användarkonto. Det finns även en tjänst som heter Teletal, där en bisittare är med under samtalet och för anteckningar som sammanfattas och skickas till personen som har ha svårt att hänga med i telefonsamtalet.