Vill utreda begreppet ”nedsatt arbetsförmåga”
Nu vill regeringen utreda begreppet ”nedsatt arbetsförmåga”, efter kritik från bland annat Hörselskadades Riksförbund. Begreppet kan bidra till diskriminering, eftersom det inte tar hänsyn till att arbetsförmågan kan vara mycket god om en arbetstagare med funktionsnedsättning har tillgång till rätt hjälpmedel och anpassningar.
Regeringen vill ge Arbetsförmedlingen i uppdrag att utreda användningen av termen ”nedsatt arbetsförmåga” på arbetsmarknaden och om/hur det påverkar de personer som berörs. Det föreslås i propositionen om ny funktionshinderpolitik (prop. 2016/17:188).
Översynen är en följd av varningar från både funktionshinderrörelsen och FN:s kommitté för mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Begreppet kan öka risken för diskriminering.
Befäster ”mentala spärrar”
Även Hörselskadades Riksförbund (HRF) har framhållit att begreppet ”nedsatt arbetsförmåga” kan befästa fördomar om personer med funktionsnedsättning:
”En stor del av de personer som har en funktionsnedsättning kan med rätt stöd och hjälpmedel göra en fullgod arbetsinsats”, konstaterade HRF i ett remissvar om funktionshinderpolitiken i december. ”Att myndigheter och officiella dokument fortfarande använder begreppet ”nedsatt arbetsförmåga” skymmer detta faktum och bidrar till att befästa de mentala spärrar som försvårar delaktighet i arbetslivet för personer med funktionsnedsättning”.
Arbetsförmågan är ”inte enbart en egenskap”
Arbetsförmedlingen kan erbjuda stöd och insatser som ska ”kompensera för nedsättning i arbetsförmågan” hos personer med funktionsnedsättning. Det anges i en förordning om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga”. Men nu konstaterar regeringen att arbetsförmågan i själva verket är ”en relation mellan individ och miljö och inte enbart en egenskap hos individen”. De pekar på att när Arbetsförmedlingen prövar om en person ska få stöd kan det visa sig att en person har full arbetsförmåga i relation till vissa arbetsuppgifter och arbetsmiljöer, men kanske ingen arbetsförmåga i relation till andra.
Länkar
”Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken” (prop. 2016/17:188)
HRFs remissvar på ”En funktionshinderspolitik för delaktighet för alla” (2016-12-26)
Relaterade nyheter
Betydligt fler vill bli audionom efter kampanj
Nu är det fler som vill bli audionom. Antalet ansökningar till audionomprogrammet har ökat väsentligt på samtliga lärosäten, efter vårens kampanj från Svensk Hörsel, i samarbete med bland annat HRF.
Texten ska nå fram, efter grundlagsändring
På onsdagen sa riksdagen ja till en grundlagsändring som gör det möjligt att ställa krav på alla nätinnehavare att vidaresända undertextning till tittaren. Ett historiskt steg framåt, som HRF har föreslagit sedan länge.
”Riksdagen begår lagtrots när de inte textar”
Sveriges riksdag textar inte sina videor, trots att både EU-direktiv och svensk lag kräver det sedan nästan sex år tillbaka.
– Riksdagen begår lagtrots, konstaterade HRFs förbundsordförande Jonas Sahlberg i samband med Funktionsrättsriksdagen.
