Utredare går på HRFs linje – föreslår bättre stöd till hörselskadade elever

Regionala ”nav” med spetskompetens, kontaktpersoner som följer upp varje hörselskadad elevs utveckling och en satsning på fler hörsellärare. Det är några av förslagen i en ny, statlig skolutredning.
– Det här innebär ett genombrott för det skolförslag som HRF har drivit i tio års tid, säger HRFs förbundsordförande, Mattias Lundgren.

I flera rapporter har HRF visat att hörselskadade elever inte får de förutsättningar de har rätt till i skolan, och att dessa brister får allvarliga, livslånga konsekvenser. Redan för tio år sedan lade HRF därför fram ett förslag om regionala resurscentra med specialistresurser och samordnade insatser.
Och nu – efter tre statliga utredningar, ytterligare larmrapporter samt otaliga överläggningar med politiker och sakkunniga – har utredaren Jan Sydhoff lagt fram ett förslag som till stora delar ligger i linje med HRFs skolförslag. En uthållighetsseger, konstaterar Mattias Lundgren:
– År efter år har vi förklarat, argumenterat, sökt nya vägar och vägrat ge oss när det gäller hörselskadade barns rätt till en bra skolgång. Den här utredningen innebär ett viktigt kliv framåt.

”Har vi råd att låta bli?”

Utredningen Samordning, ansvar och kommunikation – vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar (SOU 2016:46) innehåller en mängd olika förslag som rör elever med hörselnedsättning, döva elever samt elever med grav språkstörning. Redan innan utredaren Jan Sydhoff lämnade sitt betänkande till utbildningsministern gick han ut i en debattartikel i Svenska Dagbladet (2016-06-29) och förklarade att de föreslagna insatserna var att betrakta som nödvändiga, även i ett samhällsekonomiskt perspektiv: ”Frågan är inte om samhället har råd att göra något, utan om vi har råd att låta bli”.

Regionala ”nav” med eleven i centrum

Ett av de viktigaste och mest positiva förslagen är att Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM) ska inrätta och ansvara för 10–15 regionala ”nav”. Dessa ska samordna insatser mellan stat, landsting och kommun, med individen i centrum, samt kartlägga och förbättra skolsituationen för eleverna. Naven ska ledas av regionala samordnare med tillgång till personal med ”specifik kompetens inom dövhet, hörselnedsättning och grav språkstörning”.

Pedagogisk kontaktperson

Varje hörselskadad elev ska dessutom ha en pedagogisk kontaktperson vid det regionala navet, som följer elevens utveckling under hela skoltiden. Det gör det möjligt att fånga upp brister i tid och säkerställa att varje elev får det stöd hen har rätt till.
Utredaren vill även utvidga SPSMs uppdrag, så att myndigheten inte bara ger råd och stöd på begäran, som i dag, utan även får i uppdrag att bedriva uppsökande verksamhet. SPSM ska dessutom kunna ge råd och stöd gällande en enskild individ, istället för att bara ge allmän information kring funktionsnedsättningen.
Detta innebär en markant förbättring av hörselskadade barns möjligheter att få en bra start i livet och en väl fungerande skolgång.

Stärkt rätt till teckenspråk

Utredaren Jan Sydhoff vill stärka rätten till undervisning i teckenspråk. Han föreslår att skollagen ändras så att elever får rätt till teckenspråksundervisning via modersmålsundervisningen och som språkval på samma villkor som de nationella minoritetsspråken. Dessutom föreslås att SPSM ska tillhandahålla distansundervisning på teckenspråk, för elever som bor i kommuner som inte lyckats rekrytera lärare.

Dialog om kommunikationsfrihet

Utredningen Samordning, ansvar och kommunikation föreslår även andra ändringar i skollagen, när det gäller specialskolans målgrupper och anpassade skolformer. HRF kommer nu att fortsätta dialogen med regeringen kring dessa frågor för att säkra full delaktighet och kommunikationsfrihet för hörselskadade elever. Det förutsätter bland annat att varje elev får möjlighet att kombinera och växla mellan olika kommunikationssätt, både tekniska hjälpmedel och språk, utifrån sina individuella förutsättningar och preferenser.