Stärkt rätt till tolk i arbetslivet, föreslår utredning

Dagens tolktjänst har mycket allvarliga brister, särskilt inom arbetslivet.

Systemet är oförutsägbart och ofta godtyckligt för den enskilde. Hörselskadade, döva och personer med dövblindhet kommer ofta i kläm mellan Arbetsförmedlingen, regionens tolkcentral, arbetsgivare, utbildningsanordnare och andra parter. Det händer att arbetstagare inte kan göra sitt jobb, går miste om anställningar och karriärmöjligheter.

Men på tisdagen presenterade utredaren Malin Ekman-Alldén en Handlingsplan för en långsiktig utveckling av tolktjänsten för döva, hörselskadade och personer med dövblindhet (SOU 2022:11), som innehåller flera förslag på förbättringar – inte minst av tolktjänsten inom arbetslivet.

Utredningen föreslår att Arbetsförmedlingens stöd för tolk i arbetslivet ska kunna användas till de arbetssituationer arbetstagaren själv önskar. Det här är något som HRF länge har krävt och en förändring som skulle ge betydligt bättre förutsättningar för hörselskadade arbetstagare. Dessutom vill utredaren tillföra mer resurser till tolk i arbetslivet.

– Det här är en otroligt viktig reform. Och det är bråttom att få den på plats, säger Mattias Lundekvam, som konstaterar att dagens regelverk lägger diskriminerande hinder i vägen för tolkanvändares möjligheter att arbeta.
– I dag går det bara att få tolk till vissa utbildningar på jobbet, men inte till arbetsmöten och andra vanliga arbetsuppgifter. Det är en absurd situation.

En annan viktig HRF-framgång är att Tolktjänstutredningen lyfter fram skrivtolkningen. Den statliga myndigheten Post- och telestyrelsen (PTS) föreslås få i uppdrag att analysera behovet av ”obokad” distansskrivtolkning – det vill säga skrivtolkning på distans, utan att behöva boka i förväg.

I dag finns endast obokad teckenspråkstolkning på distans, via bildtelefoni.net. Nu skulle det alltså kunna bli en nationell skrivtolkningstjänst, ungefär som texttelefoni.se.

– Att kunna få skrivtolkning direkt, utan att behöva boka i förväg skulle innebära ett enormt lyft för hörselskadade runt om i hela landet, tror Mattias Lundekvam.
– Tänk vad många möjligheter det skulle öppna. Ett stort steg framåt för hörselskadades delaktighet.

Frågan om tolktjänsten har dragits i långbänk av flera olika regeringar. Det har gått över tio år sedan utredningen En samlad tolktjänst (SOU 2011:83) föreslog en nationell samordning av tolktjänsten och enklare ingångar för den enskilde användaren – ett förslag som fick starkt stöd av HRF och andra hörsel- och dövorganisationer, men som sedan lades i malpåse, trots hård kritik.

Men nu föreslår den nya Tolktjänstutredningen att staten ska ta större ansvar för tolktjänsten, vilket välkomnas av HRF. Bland annat vill utredningen att det ska inrättas en ny nationell funktion för samordning av tolktjänstfrågor, som bland annat ska samla in statistik och följa upp hur tolktjänsten i landet fungerar.

Allt problem är inte lösta i utredningen, konstaterar HRF. Till exempel föreslås ansvaret för tolktjänsten fortfarande vara uppdelad mellan olika huvudmän, vilket gör att det finns risk för otydlighet och att individer hamnar mellan stolarna. Det saknas också konkreta förslag om utbildningstolkning, en fråga som kommer att utredas vidare.

– Det finns mycket mer att göra, men Tolktjänstutredningen innebär ett steg åt rätt håll i viktiga frågor. Och nu gäller det att dessa reformer blir verklighet – att regeringen går vidare med förslagen och lägger en proposition, säger Mattias Lundekvam.
– Vi har inte råd att vänta längre. Det tog över tio år att komma hit. Nu har vi inte en sekund att förlora.

Utredning: Handlingsplan för en långsiktig utveckling av tolktjänsten för döva, hörselskadade och personer med dövblindhet, SOU 2022:11 (pdf)