Kategori: Nyhet
Datum:

Oväntad upptäckt om talljud kan ge bättre diagnoser

Leende man sitter framför teknisk utrustning.

Talljud skapar en annan sorts elektriska signaler till hjärnan än annat ljud. Det visar ny forskning, som kan få stor betydelse för hörselskadade.
– Det är både märkligt och oväntat, säger Anders Fridberger, professor i neurovetenskap vid Linköpings universitet, en av forskarna bakom upptäckten.

Foto: Thor Balkhed

Att kunna höra vad andra säger har oerhört stor betydelse för de flesta. En hörselskada blir oftast ett problem först när den påverkar möjligheterna att uppfatta tal. Då påverkas våra relationer med andra, vår delaktighet och våra förutsättningar i arbetsliv, utbildning och socialt liv.

Trots det har forskarna vetat ganska lite om hur hjärnan uppfattar tal, jämfört med andra ljud. Tills nu. Forskare i Sverige (Linköping), Danmark, USA, England och Indien har tillsammans lyckats ta reda på hur innerörat bearbetar talljud – och att det skiljer sig från bearbetningen av annat ljud. Det berättar de i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

– Det är både märkligt och oväntat, säger Anders Fridberger, professor i neurovetenskap vid Linköpings universitet och en av artikelns två huvudförfattare, som nu hoppas att den nya upptäckten ska få betydelse för hörselskadade.

Lättare att hitta behandlingar

Innerörat är svåråtkomligt och komplicerat, därför är det idag svårt att diagnostisera exakt var i innerörat en hörselskada finns. Det kan ändras nu.

– Om man bättre kan ta reda på vad som har gått snett i innerörat, så blir det också lättare att komma fram till behandlingar som fungerar bättre för den enskilde patienten, säger Anders Fridberger till Sveriges Radio.
– Vi tror att vår upptäckt på sikt kan förbättra diagnostiken för olika hörselrubbningar, det finns ett stort behov av att förbättra den. Men mycket arbete återstår.

Skiljer på tal och andra ljud

Varje gång det kommer in ljud i innerörat omvandlas ljudet till elektriska signaler som leds vidare till hjärnan. Talljud består dels av detaljvariationen i ljudet, dels av de yttre kanterna av ljudet – det så kallade ”höljet”. Forskare har tidigare visat att det är höljet som är viktigast för att uppfatta vad någon säger, men hur innerörat avkodar detta hölje har inte varit känt.

Genom att lägga in små elektroder i hörselgången hos försökspersoner och placera elektroder nära hörselsnäckan hos patienter som opererats, har forskarna kunnat registrera innerörats kodning av talliknande ljud.

Det var då forskarna upptäckte att talsignalen ger upphov till en särskild sorts elektriska signaler till hjärnan. Signaler som skiljer sig från de signaler som uppkommer från andra typer av ljud.

Länkar

Upptäckt om innerörats funktion kan förbättra diagnostik för hörselskadade (pressmeddelande från Linköpings Universitet, 2018-10-10)

Ny forskning kan hjälpa hörselskadade (Sveriges Radio 2018-10-13)

A mechanoelectrical mechanism for detection of sound envelopes in the hearing organ (Nature Communications  9, atikelnumme,: 4175 (2018) 

Relaterade nyheter

  • Autotextning imponerade i Almedalen
    Kategori: Nyhet
    Datum:

    Autotextning imponerade i Almedalen

    Klarar autotextningen i powerpoint en snabbpratande föreläsare med ord som "subsidiaritetsprövning"? Svaret är ja, konstaterade HRFs arvsfondsprojekt "Alla kan texta" under Almedalsveckan.

  • Så hittar du vägen till ett hörselsmartare liv i sommar
    Kategori: Nyhet
    Datum:

    Så hittar du vägen till ett hörselsmartare liv i sommar

    Blir du ofta trött av vardagens ljud och kommunikationskrav?
    Här är tolv enkla tips på hur du kan hitta vägar till ett hörselsmartare liv, mitt i sommarlugnet.

  • Nu inför TV4 autotextning även i tv: ”Trycket blev för stort”
    Kategori: Nyhet
    Datum:

    Nu inför TV4 autotextning även i tv: ”Trycket blev för stort”

    Nu har TV4 tänkt om. Nyligen, efter en ihållande tittarstorm och hård kritik från HRF, började TV4 autotexta flera direktsända program i linjär tv. "Trycket blev för stort", berättar TV4s tillgänglighetsansvariga.