Nytt intressepolitiskt program lyfter hörselsmart utformning
På fredagen fick Hörselskadades Riksförbund ett nytt intressepolitiskt program, med en rad offensiva mål för en bättre och mer hörselsmart värld.
Bland annat lanserar HRF begreppet ”hörselsmart utformning” – att forma samhället på ett sätt som är tillgängligt för hörselskadade och bra för alla andra.
Ytterst handlar HRFs intressepolitiska arbete om att skapa en bättre värld för hörselskadade. Att driva frågor som öppnar nya möjligheter, rättar till brister och värnar rättigheter.
Det nya intressepolitiska programmet är en samling långsiktiga mål, som stakar ut färdriktningen för detta påverkansarbete. Här anges vad HRF vill – och varför.
Målen är indelade i sex områden: Hörselvård, Hörselsmart utformning, Utbildning, Arbetsliv, Vård, omsorg och trygghet samt Kunskap, forskning och utveckling.
Hörselsmart utformning
En nyhet är begreppet ”Hörselsmart utformning”, som HRF lanserar med det nya, intressepolitiska programmet.
Det handlar om att samhället ska vara utformat på ett tillgängligt sätt. Men inte bara som en särskild anpassning för hörselskadade, utan för att hörselsmart är bra för alla.
Stor enighet
Kongressen sa ja till förbundsstyrelsens förslag till intressepolitiskt program, med några enstaka, mindre tillägg. Det fanns stor enighet om inriktningen för HRFs påverkansarbete och att arbeta målinriktat både på kort och lite längre sikt.
Det intressepolitiska programmet gäller tills HRFs kongress beslutar något annat.
Relaterade nyheter
Betydligt fler vill bli audionom efter kampanj
Nu är det fler som vill bli audionom. Antalet ansökningar till audionomprogrammet har ökat väsentligt på samtliga lärosäten, efter vårens kampanj från Svensk Hörsel, i samarbete med bland annat HRF.
Texten ska nå fram, efter grundlagsändring
På onsdagen sa riksdagen ja till en grundlagsändring som gör det möjligt att ställa krav på alla nätinnehavare att vidaresända undertextning till tittaren. Ett historiskt steg framåt, som HRF har föreslagit sedan länge.
”Riksdagen begår lagtrots när de inte textar”
Sveriges riksdag textar inte sina videor, trots att både EU-direktiv och svensk lag kräver det sedan nästan sex år tillbaka.
– Riksdagen begår lagtrots, konstaterade HRFs förbundsordförande Jonas Sahlberg i samband med Funktionsrättsriksdagen.
