Kategori: Nyhet
Datum:

Ny upptäckt om örats dygnsklocka kan ge läkemedel mot bullerskador

Örats hörselsnäcka har en biologisk dygnsklocka, som gör att vi är mer känsliga för buller nattetid. Det har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt, i ett projekt som stöds av HRFs Hörselforskningsfonden. Upptäckten kan leda till läkemedel mot bullerskador, hoppas forskarna.

Professor Barbara Canlon.
Professor Barbara Canlon.

Buller är en vanlig orsak till hörselnedsättning, ändå är det mycket vi inte vet om hur en bullerskada uppstår. Men forskare vid Karolinska Institutet har nu kommit ett steg närmare svaret, berättar de i ett pressmeddelande. De har upptäckt att det finns en biologisk klocka i örat, styrd av en gen som är känd för att reglera dygnsrytm.

Upptäckten gjordes när forskarna utsatte möss för buller nattetid och dagtid:
– Under dagen fick djuren vissa skador på hörselnerverna, som läktes snabbt, men när de utsattes för samma ljud nattetid var de betydligt mer sårbara och fick mer bestående skador, berättar Christopher Cederroth, forskare inom experimentell audiologi, i ett inslag i Ekot, Sveriges Radio P1.

Hormon skyddar mot bullerskador

Det är sedan tidigare känt att tillväxthormonet BDNF (brain-derived neurotrophic facto) kan läka skadade hörselnervceller. Men produktionen av detta hormon fluktuerar i takt med dygnet. De möss som utsattes för buller under dagen fick mer BDNF, och det skyddade dem från bestående hörselskador. De möss som exponerades för buller nattetid hade inte samma skydd.

Forskarna provade därför att utsätta möss för buller på natten och samtidigt öka stimulera produktionen av deras BDNF-hormon. Då fick inte mössen bestående hörselskador – deras hörselnervceller lyckades återhämta sig.

Får stöd från Hörselforskningsfonden

Detta forskningsprojekt, som får stöd från HRFs Hörselforskningsfonden, kan visa vägen till läkemedel med tillväxthormon som skyddar mot bullerskador, hoppas forskarna:

– Det här öppnar för ett helt nytt forskningsfält och avslöjar några av de mysterier som ligger bakom okända hörselfunktioner, säger Barbara Canlon, professor i hörselfysiologi vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet.

Inslag i P1:s Ekot 2014-02-27

Inslag i P1 Morgon 2014-02-28 (OBS: Ej text, endast ljud)


Vill du bidra till hörselforskningen?

Du kan vara med och främja svensk hörselforskning genom en gåva till Hörselskadades Riksförbund (HRF). Vi stödjer olika forskningsprojekt bland annat via Hörselforskningsfonden, vars styrelse består av ledande forskare inom hörselomårdet.
Här kan du läsa mer om olika sätt att ge ditt stöd >>

Relaterade nyheter

  • Jonas Sahlberg föreslås bli ny förbundsordförande för HRF
    Kategori: Nyhet
    Datum:

    Jonas Sahlberg föreslås bli ny förbundsordförande för HRF

    Jonas Sahlberg, 61, föreslås bli ny förbundsordförande för Hörselskadades Riksförbund vid kongressen i maj. Det meddelade valberedningen på fredagen.
    Av de elva personer som föreslås till förbundsstyrelsen är sju nya.

  • Nu öppnar anmälan till Vad sa-loppet 2025
    Fem personer i turkosblå tröjor joggar intill en vit vägg.
    Kategori: Nyhet
    Datum:

    Nu öppnar anmälan till Vad sa-loppet 2025

    I dag, den 3 mars, är det Världshörseldagen, World Hearing Day. Då öppnar anmälan till Vad sa-loppet 2025 – ett roligt lopp på fullt allvar, till förmån för Sveriges hörselskadade.

  • Vilken forskare får Stora Hörselpriset?
    Två män står och håller i ett diplom.
    Kategori: Nyhet
    Datum:

    Vilken forskare får Stora Hörselpriset?

    Nu är nomineringarna igång till Stora Hörselpriset, det främsta priset inom svensk hörselforskning. Hörselforskningsfonden efterlyser förslag på forskare som har gjort ”betydande” arbete, med ”stor positiv påverkan på hörselskadades vardag”. Stora Hörselpriset är på 100...