Ny svensk forskningsstudie om ungas lyssningsvanor

Svenska forskare ska i ett nytt projekt undersöka hur unga lyssnar på musik. Drygt 400 deltagare, 12–15 år, ska följas under tre år.
– Vi vill veta hur mycket de lyssnar, hur ofta och hur starkt, säger Stephen Widén, docent i psykologi och lektor i hörselvetenskap vid Örebro universitet.

Bara ett fåtal tidigare forskningsstudier har undersökt ungas lyssningsvanor genom att följa personer under en längre tid,

– Det är bara då man kan undersöka hur deras hörsel förändras, säger Stephen Widén, som leder den svenska forskningsstudien.

Exakta mätningar av ljudnivå

Vid starten på projektet testar forskarna hörseln på alla undersökningsdeltagare. Ungdomarna får också besvara en enkät om hur och när de lyssnar på musik, vilken typ av musik med mera.

Forskarna gör också en noggrann mätning och kontroll av ljudvolymen i deltagarnas hörlurar.

– Det kan vara stor skillnad mellan olika hörlurar, så vi behöver ha järnkoll på vilken utrustning de använder, säger Stephen Widén.

De flesta tidigare undersökningar av ungdomars lyssningsvanor har oprecisa uppgifter om ljudnivåer, berättar han:

– De baseras oftast på självrapporterad upplevelse av ljudet och inte på faktiska decibeltal..

Var och när lyssnar unga?

Efter tre år görs en uppföljning, med hörseltester, enkät och kontroll av ´ljudnivå i hörlurarna.

– Vi planerar också en kvalitativ studie med en del av deltagarna under det andra året, då vi ställer mer ingående frågor om hur de tänker kring musik och lyssning och så vidare, säger  Stephen Widén.

Forskarna ska även försöka fånga upp i vilka situationer ungdomarna lyssnar.

– Om de lyssnar mycket när de befinner sig i bullriga miljöer, som till exempel på bussar eller tåg, så kanske de vrider upp volymen lite extra.

Vill följa upp efter 10– 15 år

Stephen Widén hoppas att kunna göra en uppföljning även efter fem, tio år.

– Det ingår inte i projektet, men jag tror att det vore bra om vi kunde följa deltagarna åtminstone upp till att de är i 20-årsåldern.

I arbetsgruppen ingår även forskare vid Arbets- och miljömedicin vid Göteborgs universitet och Högskolan i Jönköping. Dessutom ska en doktorand anställas till projektet.
Studien finansieras genom medel från det statliga forskningsrådet Forte.