Ny svensk forskningsstudie om ungas lyssningsvanor
Svenska forskare ska i ett nytt projekt undersöka hur unga lyssnar på musik. Drygt 400 deltagare, 12–15 år, ska följas under tre år.
– Vi vill veta hur mycket de lyssnar, hur ofta och hur starkt, säger Stephen Widén, docent i psykologi och lektor i hörselvetenskap vid Örebro universitet.
Bara ett fåtal tidigare forskningsstudier har undersökt ungas lyssningsvanor genom att följa personer under en längre tid,
– Det är bara då man kan undersöka hur deras hörsel förändras, säger Stephen Widén, som leder den svenska forskningsstudien.
Exakta mätningar av ljudnivå
Vid starten på projektet testar forskarna hörseln på alla undersökningsdeltagare. Ungdomarna får också besvara en enkät om hur och när de lyssnar på musik, vilken typ av musik med mera.
Forskarna gör också en noggrann mätning och kontroll av ljudvolymen i deltagarnas hörlurar.
– Det kan vara stor skillnad mellan olika hörlurar, så vi behöver ha järnkoll på vilken utrustning de använder, säger Stephen Widén.
De flesta tidigare undersökningar av ungdomars lyssningsvanor har oprecisa uppgifter om ljudnivåer, berättar han:
– De baseras oftast på självrapporterad upplevelse av ljudet och inte på faktiska decibeltal..
Var och när lyssnar unga?
Efter tre år görs en uppföljning, med hörseltester, enkät och kontroll av ´ljudnivå i hörlurarna.
– Vi planerar också en kvalitativ studie med en del av deltagarna under det andra året, då vi ställer mer ingående frågor om hur de tänker kring musik och lyssning och så vidare, säger Stephen Widén.
Forskarna ska även försöka fånga upp i vilka situationer ungdomarna lyssnar.
– Om de lyssnar mycket när de befinner sig i bullriga miljöer, som till exempel på bussar eller tåg, så kanske de vrider upp volymen lite extra.
Vill följa upp efter 10– 15 år
Stephen Widén hoppas att kunna göra en uppföljning även efter fem, tio år.
– Det ingår inte i projektet, men jag tror att det vore bra om vi kunde följa deltagarna åtminstone upp till att de är i 20-årsåldern.
I arbetsgruppen ingår även forskare vid Arbets- och miljömedicin vid Göteborgs universitet och Högskolan i Jönköping. Dessutom ska en doktorand anställas till projektet.
Studien finansieras genom medel från det statliga forskningsrådet Forte.
Relaterade nyheter
HRF i P4 Extra: ”Kom ner med köerna och se till att folk får den hjälp de behöver!”
"Ge inte upp. Tjata, ring, ligg på!" Det rådet gav HRFs förbundsordförande Jonas Sahlberg i P4 Extra på tisdagen, till Andreas Svensson, 44 – en av många som drabbas av hörselvårdsköer på både ett och två år.
Samtidigt uppmanade han regionerna att agera: "Kom ner med köerna och se till att folk får den hjälp som de behöver!"
HRFs kongress om kökrisen: ”Vi kräver omedelbara åtgärder”
"Hörselvårdens väntetider på både ett och två år innebär att vi riskerar att allvarligt försämra folkhälsan och öka vårdbehovet i hela landet."
Det säger Hörselskadades Riksförbunds kongress i ett uttalande, som antogs 25 maj.
"Vi kräver omedelbara åtgärder för att säkerställa att alla kan få hörselrehabilitering utifrån behov, i rimlig tid. Det är dags för landets regioner att prioritera hörselvården betydligt högre."
DEBATT. ”Textransonering i public service vore förödande för hörselskadade”
Det är beklämmande att textbegränsningar i public service ens diskuteras. En reglering av textmängden skulle inskränka hörselskadades fri- och rättigheter. Det skriver HRFs förbundsordförande Jonas Salberg på Altinget debatt.
