Kategori: Nyhet
Datum:

Ny diagnosmetod provas för Menières sjukdom

Det kan vara svårt att ställa diagnosen Menières sjukdom, eftersom den yttrar sig på så många olika sätt.
Men nu testas en ny diagnosmetod vid Karolinska universitetssjukhuset, där en magnetkameraundersökning kan avslöja vätskeansamlingar i innerörat.

Vill du veta mer om Menières sjukdom?

Läs mer om Menières sjukdom på HRFs faktawebb, horsellinjen.se 

Där kan du  också kontakta HRFs rådgivare på Hörsellinjen och ställa frågor.

Om du själv eller en nära anhörig har Menières sjukdom är du välkommen att utbyta erfarenheter med andra i samma situation i Facebook-gruppen ”HRF: Menières sjukdom”.

Menières sjukdom visar sig oftast genom fyra typiska symptom: karusellyrsel, tryckkänsla i örat, hörselnedsättning och tinnitus.

Men sjukdomen är nyckfull och symtomen kan vara otydliga och variera, både från individ till individ och hos en och samma person över tid. Symtomen kan även ha helt andra orsaker. Många har därför fått vänta länge innan de har fått diagnosen och den hjälp de behöver.

Kan skilja vätskor åt

Nu kan en ny typ av magnetkameraundersökning ändra på det, berättar Dagens Medicin. Metoden kommer från Japan och innebär att kontrastvätska sprutas in i innerörat fyra timmar före en MR-undersökning. Då färgas perilymfan, en av vätskorna i innerörat, men inte endolymfan, den andra vätskan. Därmed går det att upptäcka en vätskeansamling (hydrops) i innerörat. Och orsaken till Menières sjukdom anses vara just detta, en obalans mellan de både salthaltiga vätskorna i innerörat.

”Hydrops-protokoll”

– Med den här metoden, som kallas ”Hydrops-protokoll”, får vi skillnad mellan olika vätskefyllda delar i innerörat och kan skilja olika delar åt, säger Tatjana Tomanovic, överläkare vid Karolinska universitetssjukhusets hörsel- och balansmottagning, till Dagens Medicin.
– Mina kollegor på röntgen och deras ingenjörer har fått beskrivningen hur de ska göra in i minsta detalj för att vi ska få bra kvalitet på bilderna. Vi talar ju om väldigt små utrymmen.

Lättare att ställa diagnos

I dag diagnosticeras Menières sjukdom genom en bedömning av symptomen. Då används ibland ett frågeformulär kallat Gibson Score. Den som svarar ja på alla frågor har med stor sannolikhet Menières sjukdom. Den som svarar ja på sex frågor eller färre har troligen inte Menières sjukdom. Men helt säker går det inte att vara, särskilt om inte alla fyra symtomen visar sig med en gång.

En  objektivare diagnosmetod skulle göra det lättare att ställa diagnos när symtomen är otydliga. Men den nya MR-metoden är fortfarande i teststadiet.

En kvart extra i magnetkameran

Under hösten användes metoden på ett tiotal patienter som misstänks ha Menières sjukdom. När de ändå skulle undersökas med magnetkamera för att utesluta hjärntumörer och med mera fick de stanna kvar någon kvart extra i MR-apparaten.

Men endolymfan är bara ett par milliliter vätska. Att få en röntgenbild med hög kvalitet av en så liten del av örat är svårt.

– Vi vet hur man gör och vi vet hur man tolkar bilder. Men hur det här ska bakas in i vårdprogram och i den allmänna vården, det återstår att se. Vi har mycket vi behöver jobba med, säger Tatjana Tomanovic till Dagens Medicin.

Relaterade nyheter

  • Årets HRF-inspiratörer finns i Sandviken
    Tre män med blommor och dip0lom.
    Kategori: Nyhet
    Datum:

    Årets HRF-inspiratörer finns i Sandviken

    Jonas Sahlberg, förbundsordförande, med representanter för HRF Sandviken: Conny Bergsman och Carl-Eric Larsson.

  • Betydligt fler vill bli audionom efter kampanj
    Händer sätter på en hörapparat på ett öra. Text: Bli en hjälte i det tysta.
    Kategori: Nyhet
    Datum:

    Betydligt fler vill bli audionom efter kampanj

    Nu är det fler som vill bli audionom. Antalet ansökningar till audionomprogrammet har ökat väsentligt på samtliga lärosäten, efter vårens kampanj från Svensk Hörsel, i samarbete med bland annat HRF.

  • Texten ska nå fram, efter grundlagsändring
    Del av riksdagshuset, med en svensk flagga och en EU-flagga framför.
    Kategori: Nyhet
    Datum:

    Texten ska nå fram, efter grundlagsändring

    På onsdagen sa riksdagen ja till en grundlagsändring som gör det möjligt att ställa krav på alla nätinnehavare att vidaresända undertextning till tittaren. Ett historiskt steg framåt, som HRF har föreslagit sedan länge.