Nu prövas HRFs krav på teleslinga i domstol
Just nu prövas HRFs krav på teleslinga i Stockholms tingsrätt, i ett fall där HRF har stämt en lokalägare. Målet är att få en rättspraxis som tydliggör diskrimineringslagen och ger klart besked till alla lokalägare: Se till att teleslinga finns – och att den fungerar!
I april 2018 lämnade HRF in en stämningsansökan mot en konferensanläggning som saknade fungerande teleslinga, trots att lokalen var skyldig att ha en teleslinga. HRF ansåg att det var ett tydligt typexempel och ville därför få en prövning av diskrimineringslagens förbud mot bristande tillgänglighet.
Vittnade om tyst slinga
Nu behandlas ärendet i Stockholms tingsrätt och måndagen den 16 september vittnade två hörselskadade, Agneta Österman Lindquist och Marianne Rogell Eklund, om hur de drabbades när teleslingan i den aktuella lokalen inte fungerade.
Det skulle finnas en teleslinga i lokalen, men Agneta hörde ingenting i sitt cochleaimplantat och Marianne hörde ingenting i sina hörapparater. Det gjorde att de fick problem med att moderera och delta i ett möte i lokalen.
Kan få stor betydelse
Enligt diskrimineringslagen är den som är ansvarig för en verksamhet skyldig att genomföra ”skäliga åtgärder” för att verksamheten ska vara tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Teleslinga är en sådan ”skälig åtgärd”. Plan- och bygglagen (Boverkets Byggregler) ställer krav på teleslinga i ny- och ombyggda lokaler som rymmer minst 50 personer,
Om HRF vinner målet sänder domstolen ett tydligt budskap till lokalägare, om vikten av att ha fungerande teleslingor. Det skulle får stor betydelse för hörselskadades möjligheter att vara delaktiga, i hela landet.
Tingsrättens dom väntas om ett par veckor.
Relaterade nyheter
Betydligt fler vill bli audionom efter kampanj
Nu är det fler som vill bli audionom. Antalet ansökningar till audionomprogrammet har ökat väsentligt på samtliga lärosäten, efter vårens kampanj från Svensk Hörsel, i samarbete med bland annat HRF.
Texten ska nå fram, efter grundlagsändring
På onsdagen sa riksdagen ja till en grundlagsändring som gör det möjligt att ställa krav på alla nätinnehavare att vidaresända undertextning till tittaren. Ett historiskt steg framåt, som HRF har föreslagit sedan länge.
”Riksdagen begår lagtrots när de inte textar”
Sveriges riksdag textar inte sina videor, trots att både EU-direktiv och svensk lag kräver det sedan nästan sex år tillbaka.
– Riksdagen begår lagtrots, konstaterade HRFs förbundsordförande Jonas Sahlberg i samband med Funktionsrättsriksdagen.
