Nobelpristagare banade väg för rön om örats dygnsklocka
Årets Nobelpris i fysiologi eller medicin har direkt koppling till ny, svensk hörselforskning om örats dygnsklocka. Pristagarnas upptäckter har banat väg för rön om varför vi löper större risk för bullerskador vid vissa tider. Viktig forskning som stöds av HRFs Hörselforskningsfonden.
Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2017 går till Jeffrey C. Hall, Michael Rosbash och Michael W. Young för deras upptäckter av molekylära mekanismer som styr ”cirkadisk rytm”, meddelade Nobelpriskommittén på tisdagen.
Med andra ord: forskning om vår inre biologiska klocka och varför växlingen mellan dag och natt är något som påverkar människan och nästan allt annat levande. De hittade en gen som styr dygnsrytmen och upptäckte hur den tillsammans med ett protein skapar en 24-timmarscykel.
Känsligare för buller vid vissa tider
Även örats hörselsnäcka har en ”inre klocka”, visar ett forskningsprojekt, lett av professor Barbara Canlon vid Karolinska Institutet, som har fått stöd av HRFs Hörselforskningsfonden.
Genom att studera dygnsrytmen hos en viss typ av hörselceller hos möss har forskarna vid KI hittat möjliga förklaringar till varför känsligheten för hörselskador varierar över dygnet och varför risken för bullerskador är större nattetid. Under dagen fick mössen vissa skador på hörselnerverna, som läktes snabbt, men när de utsattes för samma ljud nattetid var de betydligt mer sårbara och fick mer bestående skador.
Hormon med dygnsrytm kan skydda
Det finns ett tillväxthormon som kan läka skadade hörselnervceller, men även det hormonet har en dygnsrytm, med lägre produktion på natten. Forskarna provade därför att stimulera hormonproduktionen nattetid – och då lyckades mössens hörselnervceller återhämta sig.
Kan ge nya läkemedel
Anna Wedell, Nobelkommitténs ordförande, anser att nobelpristagarnas rön har gjort ”en fundamental upptäckt om hur vi är anpassade till att leva på den här planeten”:
– Kanske kan vi lära oss hur vi med små medel kan må bättre genom att ta hänsyn till våra inre klockor.
Det gäller inte minst hörseln. Upptäckter om hur risken för bullerskador varierar under dygnet kan ha betydelse för till exempel arbetsmiljöregler och gränsvärden för ljudnivåer. Det kan också ha betydelse för utvecklingen av läkemedel som skyddar hörseln. KIs forskningsprojekt kan visa vägen till läkemedel med tillväxthormon som skyddar mot bullerskador.
Länkar
Ny upptäckt om örats dygnsklocka kan ge läkemedel mot bullerskador (HRF.se 2014-02-27)
Nobelförsamlingen: Pressmeddelande 2017-10-02
Bilden: Örats hörselsnäcka i närbild.
Relaterade nyheter
Betydligt fler vill bli audionom efter kampanj
Nu är det fler som vill bli audionom. Antalet ansökningar till audionomprogrammet har ökat väsentligt på samtliga lärosäten, efter vårens kampanj från Svensk Hörsel, i samarbete med bland annat HRF.
Texten ska nå fram, efter grundlagsändring
På onsdagen sa riksdagen ja till en grundlagsändring som gör det möjligt att ställa krav på alla nätinnehavare att vidaresända undertextning till tittaren. Ett historiskt steg framåt, som HRF har föreslagit sedan länge.
”Riksdagen begår lagtrots när de inte textar”
Sveriges riksdag textar inte sina videor, trots att både EU-direktiv och svensk lag kräver det sedan nästan sex år tillbaka.
– Riksdagen begår lagtrots, konstaterade HRFs förbundsordförande Jonas Sahlberg i samband med Funktionsrättsriksdagen.
