Kategori: Nyhet
Datum: <time datetime="2017-06-21">21 juni 2017</time>

Läkare diskriminerade hörselskadad för dålig svenska

Doktor med vit rock och stetoskåp.

En läkare i Region Kronoberg diskriminerade en hörselskadad man med annan etnisk bakgrund när han sa; ”Du får inte opereras (…) förrän du lärt dig svenska”. Det har Diskrimineringsombudsmannen, DO, slagit fast.

Patienten, som har bott 40 år i Sverige, har med tiden fått kraftigt försämrad hörsel. Det har gjort att han har fått allt svårare att hänga med i samtal och isoleringen har lett till att han har tappat stora delar av sin svenska.
Men när mannen i våras vände sig till på Centrallasarettet i Växjö för att få hjälp med sina hörselproblem kom han till en läkare som fällde nedsättande kommentarer om hans bristande kunskaper i svenska. Läkaren ska bland annat ha gjort tummen ner och sagt: ”Bu, det tycker vi inte om”, och ”Du får inte opereras (…) förrän du lärt dig svenska”.

”Missgynnad” på grund av etnisk tillhörighet

Den hörselskadade mannen och hans fru anmälde läkarens bemötande till Diskrimineringsombudsmannen, DO, som nu har beslutat att läkaren genom sitt agerande brutit mot förbudet mot diskriminering inom sjukvården på ett sätt som har samband med etnisk tillhörighet. Andra diskrimineringsgrunder är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Det är inte tillåtet bemöta eller missgynna enskilda patienter utifrån någon av diskrimineringsgrunderna.

Det framgår inte av beslutet vilken typ av hörselvårdande operation som mannen var aktuell för, men han har nu blivit erbjuden en ”second opinion” hos annan läkare. Region Kronoberg ser allvarligt på händelsen och har meddelat att läkaren kommer att genomgå regionens interna diskrimineringsutbildning.

Hörselvård är viktigt för integration

Det är mycket viktigt att hörselskadade som kommer till Sverige från andra länder får tillgång till hörselvård, anser Hörselskadades Riksförbund (HRF). Hörselvård är en förutsättning för att kunna lära sig svenska och vara delaktig i samhället. Det är därmed ett effektivt sätt att förebygga isolering och integrationsproblem. Detta gäller även äldre personer, som löper stor risk för hälsoproblem om deras kommunikation inte fungerar.
Att kräva att någon skulle lära sig svenska för att få hörselvård är därför helt bakvänt, anser HRF.

Länkar

Läkare talade nedsättande om en patients kunskaper i svenska  (SVT Nyheter Småland: 2017-06-20)

Läkare kränkte patient för bristande svenska (Smålandsposten: 2017-06-20)

Relaterad, tidigare nyhet

Fyra av tio nyanlända är hörselskadade – nu kräver HRF hörselscreening (HRF.se 2016-10-12)

Relaterade nyheter

  • 4,1 miljoner till HRFs ”folkrörelse” för mer autotextning
    Man med gula hörlurar framför datorn, med ansiktet bortvänt.
    Kategori: Nyhet
    Datum: <time datetime="2022-05-02">2 maj 2022</time>

    4,1 miljoner till HRFs ”folkrörelse” för mer autotextning

    Nu får HRF drygt 4 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden till projektet "Alla kan texta!". Målet är att göra autotextning till något av en folkrörelse i det offentliga Sverige, i samarbete med en rad kommuner, regioner, myndigheter, företag och andra aktörer.

  • Leslie, 103, blev äldst i världen att få CI
    Äldre man med munskydd.
    Kategori: Nyhet
    Datum: <time datetime="2022-04-19">19 april 2022</time>

    Leslie, 103, blev äldst i världen att få CI

    På sin 103-årsdag gick Leslie Hodgson in på ett sjukhus i England och bad om att få ett cochleaimplantat. Hans önskan blev uppfylld. I mars blev Leslie den äldste i världen som fått ett CI.

  • ”Bistå flyktingar med funktionsnedsättning!”
    Kategori: Nyhet
    Datum: <time datetime="2022-03-30">30 mars 2022</time>

    ”Bistå flyktingar med funktionsnedsättning!”

    Regeringen måste "skyndsamt fatta beslut" om att bistå flyktingar från Ukraina med hjälpmedel, läkemedel samt rehabilitering och habilitering. Det skriver Funktionsrätt Sverige, Hörselskadades Riksförbund och åtta andra organisationer i ett brev till socialministern.