”Ställ krav på att riksdagen textar sina webbsändningar”
Ställ krav på att riksdagens webbsändningar ska vara direkttextade. Det skriver Hörselskadades Riksförbund (HRF) i ett remissvar.
– Hur är det möjligt att riksdagen fortfarande, valåret 2018, får utestänga oss hörselskadade från riksdagsdebatten? Det är ovärdigt vår demokrati, säger HRFs förbundsordförande, Mattias Lundekvam
”Svensk politik hörs för dåligt”, är HRFs budskap i den stundande valrörelsen. Det gäller inte minst riksdagen. Under många år har HRF riktat hård kritik mot att riksdagens webb-tv direktsänder från debatter, beslut med mera – utan vare sig textning eller skrivtolkning. Men inget har hänt.
För låga krav
Nu finns en möjlighet att ändra på det. För drygt ett år sedan kom ett nytt EU-direktiv som säger att myndigheters och offentliga organs webbplatser och appar måste vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.
Senast i höst ska EU-direktivet införlivas i svensk lag, därför föreslår nu Justitiedepartementet en ny lag om ”tillgänglighet till digital offentlig service”.
Men förslaget får inga applåder. Det är oklart och ställer för låga krav, skriver HRF i sitt remissvar. Kraven ligger på en miniminivå – trots att det står varje land fritt att ställa högre krav än i EU-direktivet.
Särskilda krav på riksdagen
HRFs främsta kritik gäller Justitiedepartementets förslag att – i linje med direktivet – undanta direktsändningar från tillgänglighetskrav, så länge sändningarna inte sparas i mer än 14 dagar eller återpubliceras.
HRF kontrar med att föreslå att det ska ställas särskilda krav på riksdagen när det gäller direkttextning: ”Ur demokratisk aspekt framstår det som ytterst märkligt att SVT och TV4 har detaljerade och årligen ökande krav när det gäller andelen direktsändningar som måste direkttextas, medan rikets främsta demokratiarena befrias från alla krav”, skriver HRF i sitt remissvar.
Finns lösningar
Kostnaden är inget argument, anser HRF: ”Det finns väl fungerande lösningar inom rimliga ekonomiska ramar, till exempel genom skrivtolkning, som gör att åtminstone större aktörer borde anses klara att texta direktsändningar”.
”Problematiskt”
Även i andra delar är förslaget till ny tillgänglighetslag ”problematiskt”, anser HRF. De flesta konkreta tillgänglighetskraven finns nämligen inte i själva lagen, utan i föreskrifter till lagen, som skrivs först efter att lagen trätt i kraft. Och föreskrifterna ska i sin tur peka mot standarder som antingen är under revidering eller ännu inte existerar.
Med andra ord: Det är nästan omöjligt att säga vad lagen kommer att innebära i praktiken.
Så implementeras EUs krav
EUs webbdirektiv ska införlivas i svensk lag senast 21 månader efter att beslutet publicerats i EUs officiella journal. Sedan har den offentliga sektorn 12 månader på sig när det gäller nya webbplatser och 24 månader innan kraven gäller existerande webbar. För appar är tidsgränsen 33 månader.
Länkar
Nytt EU-direktiv om webbtillgänglighet, men utan krav på textning (HRF.se 2016-11-01)
Relaterade nyheter
Betydligt fler vill bli audionom efter kampanj
Nu är det fler som vill bli audionom. Antalet ansökningar till audionomprogrammet har ökat väsentligt på samtliga lärosäten, efter vårens kampanj från Svensk Hörsel, i samarbete med bland annat HRF.
Texten ska nå fram, efter grundlagsändring
På onsdagen sa riksdagen ja till en grundlagsändring som gör det möjligt att ställa krav på alla nätinnehavare att vidaresända undertextning till tittaren. Ett historiskt steg framåt, som HRF har föreslagit sedan länge.
”Riksdagen begår lagtrots när de inte textar”
Sveriges riksdag textar inte sina videor, trots att både EU-direktiv och svensk lag kräver det sedan nästan sex år tillbaka.
– Riksdagen begår lagtrots, konstaterade HRFs förbundsordförande Jonas Sahlberg i samband med Funktionsrättsriksdagen.
