Kategori: Nyhet
Datum:

”Jag var ofta för trött för att ta till mig undervisningen”, berättar UHs ordförande

– Jag blev lätt trött. Kunde inte koncentrera mig, hade svårt att sortera ut information och var många gånger alldeles för trött för att ta till mig undervisningen. Det berättar Sara Bryntse, ordförande för Unga Hörselskadade (UH), i P1 Morgon, med anledning av en ny studie som visar att hörselskadade har en utsatt situation i skolan.

Sara Bryntse, ordförande för Unga Hörselskadade (UH)
Sara Bryntse, ordförande för Unga Hörselskadade (UH)

Dålig ljudmiljö, hörteknik som inte fungerar och lärare utan kunskap om hörselskadades pedagogiska behov. Så är situationen för majoriteten av de elever som går integrerat i kommunala skolor, enligt en ny studie, som Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM) presenterade på tisdagen.

Störande ljud – missade mycket

Sara Bryntse, ordförande för Unga Hörselskadade (UH), medverkade i radioprogrammet P1 Morgon, för att beskriva hur hon upplevde sina år som hörselskadad elev i en vanlig, kommunal skola. Hon konstaterar att det jobbigaste var alla störande bakgrundsljud; skrapande stolar och raspande pennor:

– Jag blev lätt trött. Kunde inte koncentrera mig, hade svårt att sortera ut information och var många gånger alldeles för trött för att ta till mig undervisningen, minns hon.
– Jag löste problemet med störande ljud genom att ta av mig hörapparaterna när det blev för mycket, och därför missade jag säkert väldigt mycket. Men man vet ju inte om vad man missar.

Ville inte sticka ut

När Sara gick i högstadiet fanns det en mikrofon som skulle skickas runt mellan eleverna i klassrummet. Ofta glömde de mikrofonen, och hon upplevde att klasskamraterna tyckte att det var jobbigt att behöva vänta på sin tur.

– Men jag bad dem inte prata i mikrofonen. Som tonåring vill man ju inte sticka ut. Jag skämdes, berättar hon.

Så här i efterhand tycker Sara Bryntse att det bästa hade varit ett flermikrofonsystem. Till exempel åtta mikrofoner att dela på, istället för en enda mikrofon som skulle cirkulera i hela klassrummet. Hon tycker också att det hade varit bra med mindre klasser, max 15 elever i varje grundskoleklass.

Trygg och delaktig till hundra procent

En liten klass och många mikrofoner fick hon först på Riksgymnasiet i Örebro, där hon gick i en liten klass med sju elever med en mikrofon vardera.
– Där kände jag mig delaktig till hundra procent. Jag kunde ta för mig utifrån min förutsättningar, och behövde inte fundera på om jag skulle höra eller inte höra. Det var en enorm trygghet.

Länkar:

Bristande stöd för hörselskadade elever: Samtal med Sara Bryntse, UH, och Håkan Bergkvist, SPSM, i Sveriges Radios program P1 Morgon (2015-03-17)

Tidigare artiklar och inslag:
Stora brister drabbar hörselskadade elever i skolan, visar ny studie (HRF.se 2015-03-17)

Relaterade nyheter

  • ”Krisens första offer får inte bli tillgängligheten”
    Kategori: Nyhet
    Datum:

    ”Krisens första offer får inte bli tillgängligheten”

    I både krig och fred måste personer med hörselnedsättning kunna ta del av samhällsviktig information, inte minst i public service. Krisens första offer får inte bli tillgängligheten, skriver HRF i sitt remissvar på utredningen om distribution av radio och tv.

  • Årets HRF-inspiratörer finns i Sandviken
    Tre män med blommor och dip0lom.
    Kategori: Nyhet
    Datum:

    Årets HRF-inspiratörer finns i Sandviken

    Jonas Sahlberg, förbundsordförande, med representanter för HRF Sandviken: Conny Bergsman och Carl-Eric Larsson.

  • Betydligt fler vill bli audionom efter kampanj
    Händer sätter på en hörapparat på ett öra. Text: Bli en hjälte i det tysta.
    Kategori: Nyhet
    Datum:

    Betydligt fler vill bli audionom efter kampanj

    Nu är det fler som vill bli audionom. Antalet ansökningar till audionomprogrammet har ökat väsentligt på samtliga lärosäten, efter vårens kampanj från Svensk Hörsel, i samarbete med bland annat HRF.