Kategori: Nyhet
Datum: <time datetime="2018-02-25">25 februari 2018</time>

HRF på CI-dagen: ”Viktigt med rik, kommunikativ verktygslåda”

Man med CI, sedd från sidan.
Foto: Susanne Wahlström

I dag, den 25 februari, är det Internationella Cochleaimplantat-dagen.  
– Hörselimplantat är ett fantastiskt exempel på hur forskning och utveckling kan skapa nya möjligheter för oss hörselskadade, säger HRFs förbundsordförande Mattias Lundekvam.
– Men teknik räcker inte, inte för någon av oss. Vi behöver alla flera verktyg i våra kommunikativa verktygslådor om vi ska kunna vara fullt delaktiga i vardagens och livets olika situationer. Det är det vi i Hörselskadades Riksförbund kallar hörselsmart kompetens.

Fakta om CI/EAS

  • Nästan 3 600 personer i Sverige har cochleaimplantat (CI) – 2 750 vuxna och 820 barn.
  • Ungefär 20 000 hörselskadade/döva i Sverige beräknas kunna ha medicinsk nytta av CI. Nästan alla barn som föds döva får i dag CI. Bland vuxna skulle minst fem gånger så många kunna erbjudas CI, enligt beräkningar.
  • En av tio vuxna med CI har två implantat. Bland barnen är andelen 70 procent.
  • EAS (elektroakustisk stimulering) är en variant som innebär att CI kombineras med hörapparat. Det gör att även personer med hörselrester i basen kan få nytta av implantat. Det finns även andra typer av hörselimplantat, till exempel mellanöreimplantat och benledningsimplantat.
  • CI/EAS-utredningar och operationer utförs vid särskilda kliniker. på sju orter: Uppsala, Stockholm, Umeå, Göteborg, Lund, Örebro och Linköping.

Viktigt att veta om CI

  • CI ”återskapar” inte hörseln. Implantatet gör att elektriska impulser kan omtolkas som ljud, så att användaren får en hörupplevelse.
  • CI ger inte ”normal” hörsel. Oftast innebär det att gå från att inte höra till motsvarande grav till måttlig hörselnedsättning. Och det är ett stort lyft för de flesta.
  • Det går inte att i förväg garantera hur en viss person kommer att höra med CI. Individuella faktorer spelar stor roll, men generellt sett ger CI bäst effekt hos barn samt hos vuxna som varit utan hörsel kortare tid.
  • Hur lyckat resultat ett CI än ger så har användaren stort behov av hörhjälpmedel, textning och teleslinga, precis som andra hörselskadade. Och i dåliga ljudmiljöer, när implantatet är av eller om batterierna tar slut är användaren döv. Det är därför viktigt för personer med CI att ha tillgång till andra kommunikationssätt/-metoder (teckenspråk, TSS, skrivtolkning, teckenspråkstolkning).

Tips och råd om CI/EAS

Nu har nästan 3 600 personer i Sverige cochleaimplantat – 2 750 vuxna och 820 barn. Det visar ny statistik (Karolinska Universitetssjukhuset, 31 december 2017). Runt om i världen rör det sig om närmare en halv miljon människor.

Resultaten av hörselimplantat varierar, men för de flesta som har förlorat hörseln i vuxen ålder innebär det ett stort lyft i livskvalitet att kunna bli lite mer delaktig i ljudvärlden omkring sig – inte minst att i någon grad kunna uppfatta sina närståendes röster.

Fler borde erbjudas implantat

– Hörselimplantat passar inte alla, men alla de 20 000 som beräknas kunna ha nytta av cochleaimplantat borde få erbjudandet. Så är det inte i dag – många gravt hörselskadade, särskilt äldre, har inte ens fått information om möjligheten, säger Mattias Lundekvam.
– Fler borde också erbjudas dubbla hörselimplantat. Bara 10 procent av de vuxna som har implantat har fått två. Flera som vill ha två har blivit nekade av kostnadsskäl. Så får det inte vara.

En väl utvecklad CI-vård gynnar både individ och samhälle, konstaterar HRF. Hörselimplantat ger ökade möjligheter för fler att vara delaktiga och leva sitt liv fullt ut, vilket i sin tur har stor betydelse för allmänhälsan.

En ”verktygslåda” under utveckling

Samtidigt är Hörselskadades Riksförbund en stark förespråkare av kommunikativ mångsidighet. Hörselimplantat är viktigt, men det är inte det enda svaret på frågan om delaktighet – inte heller för de som har valt att ha implantat, understryker Mattias Lundekvam.

– Oavsett om vi använder hörselimplantat eller hörapparater behöver vi en kommunikativ verktygslåda – en hörselsmart kompetens som bland annat omfattar strategier för olika situationer, kommunikationssystem och andra hjälpmedel, kunskap om möjligheten att använda olika typer av tolkning, samt möjlighet att få lära sig teckenspråk och Tecken Som Stöd (TSS), förklarar han.
– Det här förutsätter allsidig habilitering/rehabilitering – och en utvecklad hörselvård, som gör det möjligt för oss hörselskadade att utveckla och anpassa vår ”verktygslåda” allt eftersom hörsel, livssituation och behov förändras. För förutsättningarna förändras, för oss alla. Det är det som är livet – att ständigt vara på väg, också när det gäller kommunikation.

Tvåspråkighet en tillgång för alla barn

Att ha ett livsperspektiv är särskilt viktigt när det gäller hörselskadade och döva barn, anser HRF. Det gäller att inte bara se Elin, 5 år, i förskolan, utan att se tonåringen Elin på gymnasiet, studenten Elin i universitets föreläsningssal, civilingenjören Elin på jobbet, simmerskan Elin på träning och kompisen Elin på fiket med vännerna. Varje barn måste få förutsättningar för obehindrad kommunikation och delaktighet genom hela uppväxten och livets olika skeden.

HRF anser att tvåspråkighet är en livslång tillgång, och att alla hörselskadade och döva barn och deras familjer ska erbjudas möjlighet att lära sig teckenspråk redan från början, oavsett om barnen använder hörselimplantat eller hörapparater.

Barn som får tillgång till både tal och tecken redan från början får optimala möjligheter att utveckla inte bara talet, utan också ett rikt och nyanserat språk.

Ingen motsättning mellan tal och tecken

– Det finns ingen motsättning mellan tal och tecken. Tvärtom – de berikar och kompletterar varandra, det visar både erfarenhet och forskning, tycker Mattias Lundekvam.
– Även personer med väl fungerande hjälpmedel och hörapparater möter så gott som dagligen ljudmiljöer och situationer där tekniken inte räcker till. Då är teckenspråk en fantastisk tillgång.

HRF har därför riktat kritik mot uppmaningar om att vänta med att lära barn teckenspråk samt påståenden om att barnets språkutveckling skadas om föräldrarna blandar tal och tecken. Det finns bara fördelar med att tala och teckna med sitt barn från första stund, konstaterar HRF.

Frihet att välja kommunikationssätt

Nio av tio föräldrar till hörselskadade och döva barn har inte själva en hörselnedsättning. Tillgång till nyanserad information om kommunikation är därför mycket viktigt, konstaterar HRF.

– Det ligger en enorm frihet i att kunna välja mellan olika kommunikationsmetoder och strategier utifrån varje given situation. Det är viktigt att föräldrar får möjlighet att upptäcka det, säger Mattias Lundekvam.
– En person som tycker att hörselimplantatet räcker till vid köksbordet väljer kanske kommunika­tionssystem och T-läge på mötet och teckenspråkstolk på föreläsningen. När alla möjligheter ligger öppna kan individen fritt välja den lösning som är mest praktisk och bekväm där och då.

TSS kan ge ökad trygghet i vardagen

För Einar, 75, som har förlorat hörseln efter att ha hört i hela sitt liv är hörselimplantat en enastående möjlighet att bryta isoleringen, tillsammans med råd om hörselsmarta strategier, hjälpmedel för lyssning, varseblivning med mera.

För honom och andra vuxna som förlorar hörseln är teckenspråk en möjlighet, men inte en själv­klarhet. För dem kan Tecken Som Stöd (TSS) ofta vara ett bra alternativ för att ge ökad trygghet i vardagen.

– Det är inte rimligt att begära att en äldre person som förlorar hörseln ska lära sig ett nytt språk, även om det är bra att möjligheten finns, säger Mattias Lundekvam.

Inga dogmer, bara olika möjligheter

När det gäller kommunikation finns det inte en enda sanning. Inget som är ”den enda, rätta vägen”, konstaterar HRF. Kommunikation handlar om människor, inte dogmer.

– Vi hörselskadade är en heterogen grupp. Och det är vi stolta över. Vi är en färggrann mosaik av människor med olika behov, olika erfarenheter, olika förutsättningar och olika preferenser och kompetenser, förklarar han.
– För oss i HRF är det därför rätt självklart att ha ett pragmatiskt förhållningssätt till kommunikation – vi vet att vad som ger bästa möjliga kommunikation varierar från individ till individ. Det varierar också för en och samma person, både från situation till situation och över tid. Kommunikation är aldrig bara svart eller vitt.


International Cochlear Implant Day den 25 februari instiftades av den europeiska paraplyorganisationen EURO-CIU, där även Hörselskadades Riksförbund (HRF) är medlem. Just den 25 februari 1957 lyckades ett franskt läkarteam för första gången operera in en elektrod vid cochlean (snäckan i örat), så att hörselnerven stimulerades och det blev möjligt att uppfatta ljud. Den första ”riktiga” CI-operationen genomfördes 1961 i USA och 1978 genomfördes den första operationen med ett ”modernt” CI på en person som förlorat hörseln i en bilolycka.
I hela världen har nu över 400 000 människor CI. Cirka 60 procent är vuxna och 40 procent barn.

Foto: Susanne Wahlström

Relaterade nyheter

  • HRF lämnar plattformen X
    Kategori: Nyhet
    Datum: <time datetime="2023-12-19">19 december 2023</time>

    HRF lämnar plattformen X

    Nu lämnar Hörselskadades Riksförbund (HRF) sociala medier-plattformen X. Kontot är inte längre aktivt.
    HRF anser att X har blivit en konfliktskapande kanal, full av hat, hot och desinformation, som inte är förenligt med vad HRF står för.

  • Ny hörselforskning får 1,1 miljoner ur HRFs fond
    Kategori: Nyhet
    Datum: <time datetime="2023-11-21">21 november 2023</time>

    Ny hörselforskning får 1,1 miljoner ur HRFs fond

    Fyra forskningsprojekt har beviljats sammanlagt över 1,1 miljoner kronor ur HRFs hörselforskningsfond. Pengarna går till forskning om anhörigas betydelse vid hörselrehabilitering, ljudmätningar anpassade för förskolebarn och hur CI-operationer kan ge bättre resultat. Varje år fördelar...

  • Nu tar HRF strid för krav på teleslingor
    Kategori: Nyhet
    Datum: <time datetime="2023-10-18">18 oktober 2023</time>

    Nu tar HRF strid för krav på teleslingor

    Nu mobiliserar HRF för att rädda teleslingorna.
    Boverket vill ta bort kravet på teleslinga eller motsvarande i publika lokaler, för att förenkla byggreglerna. Men försvinner kravet, då försvinner också hörselskadades delaktighet, konstaterar HRF.