Hörselskadade Melissa är för dyr för Tranås kommun
Sexåriga Melissa från Tranås har gått två dagar i veckan i Jönköping, i en förskolegrupp för hörselskadade barn. Men nu säger Tranås kommun nej till att låta henne gå i förskoleklass i Jönköping, trots vädjanden från föräldrar, hörselhabilitering och pedagoger. Det är för dyrt, säger kommunen. Nu vill HRF se en lagskärpning, så att landets kommuner tvingas ta sitt ansvar.
Foto: Annelie Wagnström, Jönköpings-Posten
Sexåriga Melissa är döv med cochlea-implantat, och kan teckenspråk. Hon går på Hagadals förskola i Tranås, bland hörande barn, men har sedan våren 2012 fått åka till Kålgårdens skola i Jönköping två dagar i veckan, till avdelningen ”Diamanten” för barn med hörselnedsättning. Skolskjutsen har Tranås kommun bekostat, eftersom Melissa låg efter i sin språkutveckling.
Melissas pappa, Johan Klafver, säger att Melissa har blommat ut i språk och kommunikation under tiden som hon har gått på Kålgårdens skola, i en grupp med åtta barn och fyra personal, som alla kan teckenspråk.
Assistent anses ”likvärdigt”
Nu vill föräldrarna att Melissa, som börjar förskoleklass till hösten, ska få gå fem dagar i veckan i förskolan i Jönköping. Men Tranås kommun har avslagit ansökan – de hävdar att det är för dyrt att skicka Melissa till Jönköping, och att det skulle medföra ”betydande ekonomiska svårigheter” för kommunen.
Både Melissas föräldrar, hörselhabiliteringens expert och lärarna på Kålgårdens skola har vädjat, men utan resultat. Tranås kommun hävdar, tvärt emot alla experter, att en plats i Linderås skola, i Tranås, med assistent är likvärdigt. Melissas föräldrar, Johan Klafver och Sarita Dellerbring, ska nu kontakta Skolinspektionen.
HRF vill se en lagändring
Det som har hänt Melissa och hennes familj händer ständigt, runt om i landet. Kommuner säger nej till att betala skolskjuts för hörselskadade barn som behöver åka till annan kommun för att få gå i en förskolemiljö som tillgodoser deras behov, av ekonomiska skäl.
HRF är mycket kritiska till att lagen är skriven på ett sätt som gör att kommuner kan undvika att ta sitt ansvar. De väljer alltför ofta att sätta budgeten före barnets bästa, och avslår ansökningar om skolskjuts fastän hörselexperter och pedagoger intygar att behovet är stort. Att ett barns skolskjuts skulle innebära ”betydande ekonomiska svårigheter” för en kommun är absurt, har HRF konstaterat gång på gång.
HRF vill därför se en skärpning av lagen så att kommuner tvingas ta sitt ansvar för att hörselskadade barn ska kunna gå i förskola med teckenspråk, rätt anpassningar och rätt pedagogik. Barn har rätt att vara i en förskolemiljö där de kan kommunicera obehindrat med såväl barn som förskolans pedagoger.
Läs mer:
Hörselskadade Melissa är för dyr för Tranås
Kommunen: Därför vill vi inte betala
Relaterade nyheter
Betydligt fler vill bli audionom efter kampanj
Nu är det fler som vill bli audionom. Antalet ansökningar till audionomprogrammet har ökat väsentligt på samtliga lärosäten, efter vårens kampanj från Svensk Hörsel, i samarbete med bland annat HRF.
Texten ska nå fram, efter grundlagsändring
På onsdagen sa riksdagen ja till en grundlagsändring som gör det möjligt att ställa krav på alla nätinnehavare att vidaresända undertextning till tittaren. Ett historiskt steg framåt, som HRF har föreslagit sedan länge.
”Riksdagen begår lagtrots när de inte textar”
Sveriges riksdag textar inte sina videor, trots att både EU-direktiv och svensk lag kräver det sedan nästan sex år tillbaka.
– Riksdagen begår lagtrots, konstaterade HRFs förbundsordförande Jonas Sahlberg i samband med Funktionsrättsriksdagen.
