Kategori: Nyhet
Datum:

Hörselskadad elev som behövde särskilt stöd fick rätt efter överklagande

En hörselskadad elev som hade det jobbigt i skolan nekades särskilt stöd. Det var fel, konstaterar nu Skolväsendets överklagandenämnd, som underkänner skolans beslut.

Den hörselskadade eleven led av huvudvärk och klarade knappt av en skoldag på grund av den ansträngande hörselsituationen i skolan. Men hon klarade av kunskapskraven, och därför ansåg rektorn att eleven inte var berättigad till särskilt stöd.

Föräldrarna överklagade rektorns beslut till Skolväsendets överklagandenämnd. Och där fick de rätt. Nämnden underkände skolans beslut och riktade kritik mot hur rektorn hade hanterat ärendet.

Borde ha utrett behovet

Nämnden konstaterar att en rektor måste utreda om behovet av särskilt stöd är motiverat om en elev på grund av andra svårigheter riskerar att inte nå målen på sikt. Detta hade skolan inte gjort, trots att rektorn hade medgett att eleven troligen skulle få svårt att klara kunskapsmålen på sikt.

Föräldrar och elever kan överklaga

Skolväsendets överklagandenämnd är en myndighet, vars uppgift bland annat är att pröva överklaganden angående särskilt stöd och åtgärdsprogram. Det är bara vårdnadshavare och eleven själv från 16 års ålder som får överklaga till nämnden i dessa frågor.

Beslut som kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd
Så går det till att överklaga

Relaterade nyheter

  • Betydligt fler vill bli audionom efter kampanj
    Händer sätter på en hörapparat på ett öra. Text: Bli en hjälte i det tysta.
    Kategori: Nyhet
    Datum:

    Betydligt fler vill bli audionom efter kampanj

    Nu är det fler som vill bli audionom. Antalet ansökningar till audionomprogrammet har ökat väsentligt på samtliga lärosäten, efter vårens kampanj från Svensk Hörsel, i samarbete med bland annat HRF.

  • Texten ska nå fram, efter grundlagsändring
    Del av riksdagshuset, med en svensk flagga och en EU-flagga framför.
    Kategori: Nyhet
    Datum:

    Texten ska nå fram, efter grundlagsändring

    På onsdagen sa riksdagen ja till en grundlagsändring som gör det möjligt att ställa krav på alla nätinnehavare att vidaresända undertextning till tittaren. Ett historiskt steg framåt, som HRF har föreslagit sedan länge.

  • ”Riksdagen begår lagtrots när de inte textar”
    Översikt över fullsatt sal med powerpointbild där det står "Funktionsrättsriksdagen".
    Kategori: Nyhet
    Datum:

    ”Riksdagen begår lagtrots när de inte textar”

    Sveriges riksdag textar inte sina videor, trots att både EU-direktiv och svensk lag kräver det sedan nästan sex år tillbaka.
    – Riksdagen begår lagtrots, konstaterade HRFs förbundsordförande Jonas Sahlberg i samband med Funktionsrättsriksdagen.