”Hörselnedsättning kräver mer än hörapparater”, konstaterar forskare
Inte ens den mest avancerade hörapparat räcker för att hantera konsekvenserna av en hörselnedsättning. Det behövs fler åtgärder för att förbättra hörselskadades vardag. Det konstaterar forskaren Sarah Granberg vid Örebro Universitet, i en ny avhandling.
HRF brukar framhålla att framgångsrik hörselrehabilitering förutsätter en helhetssyn på den enskildes individuella förutsättningar och livssituation – hörapparater löser inte alla problem. Ändå har utvecklingen inom hörselvården gått mot ett allt snävare fokus på teknik. Hörapparatutprovning utgör i dag ofta i stort sett hela rehabiliteringen.
Men nu bekräftar en ny doktorsavhandling i handikappvetenskap vid Örebro universitet att hörapparater inte räcker för att hörselskadade ska kunna få en väl fungerande vardag. Hörselvård måste ha ett bredare förhållningssätt och väga in en rad olika fysiska och mentala aspekter som påverkar den som har en hörselnedsättning.
Intervjuguide kan tydliggöra samband
Audionomen och forskaren Sarah Granberg har därför tagit fram en modell, en intervjuguide, som kan användas av till exempel vårdpersonal vid rådgivande samtal, för att öka systematiken i samtalen och lättare kunna upptäcka samband mellan hörselnedsättning och problem i vardagen. Många besväras till exempel av huvudvärk och nackont, vilket kan bero på anspänningen av att försöka lyssna när det är svårt att uppfatta vad som sägs.
– Hörselnedsättning är ett komplext fenomen. Det handlar bland annat om graden av hörselnedsättning, påverkan på minne, koncentration och relaterade problem som tinnitus och yrsel. Alla dessa faktorer påverkar vardagen, förklarar Sarah Granberg.
– Bra anpassade hörapparater är för de flesta en förutsättning för att kunna fungera, men inte ens den mest avancerade hörapparat klarar att hantera allt som händer i vardagslivet.
Ett WHO-projekt
Sarah Granbergs avhandling ingår i ett internationellt forskningsprojekt som startats på initiativ av Världshälsoorganisationen (WHO). WHO har utvecklat ett klassifikationssystem, så kallade ”ICF Core sets” – en uppsättning koder (indikationer) för olika hälsoproblem/diagnoser. Nu finns sådana ”core sets” för hörselnedsättning hos vuxna.
Pressmeddelande om Sarah Granbergs avhandling (Örebro Universitet 2015-09-22)
Mer om Sarah Granberg (Universitetssjukhuset Örebro)
Relaterade nyheter
Betydligt fler vill bli audionom efter kampanj
Nu är det fler som vill bli audionom. Antalet ansökningar till audionomprogrammet har ökat väsentligt på samtliga lärosäten, efter vårens kampanj från Svensk Hörsel, i samarbete med bland annat HRF.
Texten ska nå fram, efter grundlagsändring
På onsdagen sa riksdagen ja till en grundlagsändring som gör det möjligt att ställa krav på alla nätinnehavare att vidaresända undertextning till tittaren. Ett historiskt steg framåt, som HRF har föreslagit sedan länge.
”Riksdagen begår lagtrots när de inte textar”
Sveriges riksdag textar inte sina videor, trots att både EU-direktiv och svensk lag kräver det sedan nästan sex år tillbaka.
– Riksdagen begår lagtrots, konstaterade HRFs förbundsordförande Jonas Sahlberg i samband med Funktionsrättsriksdagen.
