Förslag om sänkt gränsvärde för buller i arbetslivet
Även måttliga bullerexponeringar kan orsaka hörselproblem. Därför bör gränsvärdet för bullerexponering på arbetsplatsen sänkas från 85 decibel (dB) till 80 dB. Det rekommenderar professor Stig Arlinger, som har tagit fram en kunskapssammanställning på uppdrag av Arbetsmiljöverket. Stig Arlinger lyfter också fram forskning som visar att vanliga hörseltest med tonaudiogram inte är tillräckligt.
– Personer som klarar det vanliga hörselprovet kan ändå ha fått en bestående hörselskada, man kan uppfatta pipen men det visar inte hur bra man uppfattar dem, säger han.
HRF: Positivt med hörselkontroller för fler
HRF anser att det vore mycket positivt med en sänkning av gränsvärdet för buller på jobbet, så att betydligt fler arbetstagare på fler arbetsplatser omfattas av regler om bland annat regelbundna hörselkontroller samt hörselskydd. Bland annat vore det ett viktigt steg mot att förverkliga HRFs krav på obligatoriska hörselkontroller inom kommunikationsintensiva yrken, inte minst inom förskola och skola. Här finns stora problem med buller och hörselproblem är vanligt, men få får kontrollera hörseln.
Tittar närmare på störande ljud på arbetsplatser
Arbetsmiljöverket har också låtit ta fram en kunskapssammanställning om buller i skolan och på andra arbetsplatser inom pedagogiskt arbete, på kontor och inom sjukvården. Den pekar på att dålig ljudmiljö leder till sänkt prestationsnivå, sämre arbetseffektivitet och sämre möjligheter att tillgodogöra sig kunskaper.
Detta är en problembild som HRF presenterade redan januari 2010 i rapporten ”Kakofonien”, med undersökningar som visar att störande ljudmiljöer är ett utbrett arbetsmiljöproblem. Det är bra att Arbetsmiljöverket nu ägnar denna typ av bullerproblem mer uppmärksamhet, anser HRF.
Relaterade nyheter
Betydligt fler vill bli audionom efter kampanj
Nu är det fler som vill bli audionom. Antalet ansökningar till audionomprogrammet har ökat väsentligt på samtliga lärosäten, efter vårens kampanj från Svensk Hörsel, i samarbete med bland annat HRF.
Texten ska nå fram, efter grundlagsändring
På onsdagen sa riksdagen ja till en grundlagsändring som gör det möjligt att ställa krav på alla nätinnehavare att vidaresända undertextning till tittaren. Ett historiskt steg framåt, som HRF har föreslagit sedan länge.
”Riksdagen begår lagtrots när de inte textar”
Sveriges riksdag textar inte sina videor, trots att både EU-direktiv och svensk lag kräver det sedan nästan sex år tillbaka.
– Riksdagen begår lagtrots, konstaterade HRFs förbundsordförande Jonas Sahlberg i samband med Funktionsrättsriksdagen.
