”För kortsiktigt”, säger HRF om nya nationella samordnaren av utbildning för hörselskadade och döva
Regeringen har tillsatt en nationell samordnare, en särskild utredare, som ska stödja kommunala, enskilda och statliga skolhuvudmän som bedriver utbildning för elever ”inom specialskolans målgrupp” som är döva eller hörselskadade eller har en grav språkstörning och är i behov av teckenspråk. Syftet är att ”öka elevernas måluppfyllelse och göra det möjligt för eleverna att i större utsträckning välja skola”.
Men det kommer att bli svårt att lyckas med uppdraget, befarar HRF, eftersom satsningen är så kortsiktig. Samordnaren ska under två år fördela statsbidrag till ”kvalitetshöjande insatser” inom hörselverksamheter i kommunal och enskild regi, men två år är alldeles för kort tid för att få en tydlig och varaktig effekt, konstaterar HRF. Och vad händer sedan, när det tillfälliga stödet tar slut? Plockar kommunerna fram de resurser som krävs då?
HRF har sedan 2005 drivit ett förslag på en ny skolorganisation för hörselskadade och döva, där en av delarna har varit en ”nationell samordnare”. Detta regeringsbeslut innebär inte att HRFs modell nu blir verklighet, även om regeringen har tagit fasta på en del av de synpunkter HRF och andra hörsel- och dövorganisationer har framfört. Samordnaren ska bland annat föreslå hur Specialpedagogiska skolmyndighetens stöd till skolhuvudmän kan utvecklas, och det kan öppna för positiva möjligheter.
Relaterade nyheter
Betydligt fler vill bli audionom efter kampanj
Nu är det fler som vill bli audionom. Antalet ansökningar till audionomprogrammet har ökat väsentligt på samtliga lärosäten, efter vårens kampanj från Svensk Hörsel, i samarbete med bland annat HRF.
Texten ska nå fram, efter grundlagsändring
På onsdagen sa riksdagen ja till en grundlagsändring som gör det möjligt att ställa krav på alla nätinnehavare att vidaresända undertextning till tittaren. Ett historiskt steg framåt, som HRF har föreslagit sedan länge.
”Riksdagen begår lagtrots när de inte textar”
Sveriges riksdag textar inte sina videor, trots att både EU-direktiv och svensk lag kräver det sedan nästan sex år tillbaka.
– Riksdagen begår lagtrots, konstaterade HRFs förbundsordförande Jonas Sahlberg i samband med Funktionsrättsriksdagen.
