Dödlig risk med buller i arbetslivet
Buller är en av de främsta riskerna för arbetsrelaterade dödsfall, enligt två nyligen publicerade rapporter från Arbetsmiljöverket. Rapporterna tar upp faktorer i arbetslivet som kan ge skador och sjukdomar och som kan leda till dödsfall, ibland många år efter exponering.
Hörselskadande buller i arbetet kan öka risken för bland annat hjärtinfarkt och stroke, skriver Arbetsmiljöverket, men tillägger att det saknas fakta för att exakt beräkna hur stor risken är, alltså hur många människor i Sverige som avlider av sjukdom orsakad av buller i arbetslivet.
Man bedömer att risken är störst i åldersgruppen 15-49 år, där kraftigt buller bedöms vara en lika stor orsak till dödsfall som olyckor, stress, skiftarbete och motoravgaser.
Buller orsakar skadlig stress
När det gäller stress är buller i arbetsmiljön en negativ faktor. Även om bullret inte är så högt att det finns risk för hörselskada, till exempel från ventilation eller andras prat, så kan det orsaka ökad hjärtfrekvens, förhöjt blodtryck och utsöndring av stresshormoner.
I framtiden kommer bullerorsakade dödsfall att minska, medan stress kommer att skörda fler liv, tror forskarna.
Hörselskadade påverkas särskilt
Tidigare forskning har visat att buller i arbetslivet drabbar hörselskadade arbetstagare hårdare än andra. De flesta mår sämre fysiskt och mentalt, och blir också tröttare än kolleger som hör bra, enligt en avhandling av Håkan Hua vid Linköpings universitet.
Länkar
Hörselskadade löper större risk att få bullerskador (HRF.se 2017-01-25)
Dålig ljudmiljö drabbar hörselskadade hårdast, visar ny forskning (HRF.se 2014-10-15)
Har du frågor om hörmiljö och arbetsliv? Välkommen att mejla till HRFs rådgivningstjänst Hörsellinjen. Det går även bra att ringa 0771-888 000.
Relaterade nyheter
Betydligt fler vill bli audionom efter kampanj
Nu är det fler som vill bli audionom. Antalet ansökningar till audionomprogrammet har ökat väsentligt på samtliga lärosäten, efter vårens kampanj från Svensk Hörsel, i samarbete med bland annat HRF.
Texten ska nå fram, efter grundlagsändring
På onsdagen sa riksdagen ja till en grundlagsändring som gör det möjligt att ställa krav på alla nätinnehavare att vidaresända undertextning till tittaren. Ett historiskt steg framåt, som HRF har föreslagit sedan länge.
”Riksdagen begår lagtrots när de inte textar”
Sveriges riksdag textar inte sina videor, trots att både EU-direktiv och svensk lag kräver det sedan nästan sex år tillbaka.
– Riksdagen begår lagtrots, konstaterade HRFs förbundsordförande Jonas Sahlberg i samband med Funktionsrättsriksdagen.
