Decibelgränser måste bort, anser HRF och professionen
En tredjedel av landets landsting/regioner har decibelgränser för utprovning av hörapparater. Men gränserna saknar vetenskaplig grund, konstaterar både HRF och professionen sedan länge.
– Decibelgränser är inte förenligt med seriös hörselvård. Det är den enskildes helhetsbehov som ska styra, säger HRFs förbundsordförande, Mattias Lundekvam.
Decibelgränser har kritiserats ända sedan de infördes i en del landsting på 1990-talet, skriver Auris i senaste numret (nr 1-2018). Audiologer anser att sådana gränser inte har något med ”vetenskap och beprövad erfarenhet” att göra; det finns ingen fast gräns där behov av hörapparater uppstår. Gränserna handlar istället om att hålla nere kostnader.
Måste neka patienter hörapparater
– Audiogrammet speglar inte de praktiska besvär som patienten upplever. Tonmedelvärdet är ett väldigt grovt mått och det är inte säkert att en person som till exempel hör bra i basen och dåligt i diskanten uppfyller kravet. Det är också stor skillnad mellan olika personers behov beroende på hur deras vardag ser ut, säger audionomen Erik Nästesjö Todd.
Till Auris berättar han om hur audionomer ibland måste neka hörselskadade hörapparater, trots att de vet att patienten skulle ha haft stor nytta av hörapparater:
– Som kliniker stöter man förr eller senare på dilemmat där man måste väga patientens behov mot det gällande regelverket. Detta innebär en moralisk stressfaktor som ofta kombineras med tidsstress.
Läs artikeln ”Audionom kritiserar decibelgränser” i HRFs medlemstidning Auris nr 1-2018
Relaterade nyheter
Betydligt fler vill bli audionom efter kampanj
Nu är det fler som vill bli audionom. Antalet ansökningar till audionomprogrammet har ökat väsentligt på samtliga lärosäten, efter vårens kampanj från Svensk Hörsel, i samarbete med bland annat HRF.
Texten ska nå fram, efter grundlagsändring
På onsdagen sa riksdagen ja till en grundlagsändring som gör det möjligt att ställa krav på alla nätinnehavare att vidaresända undertextning till tittaren. Ett historiskt steg framåt, som HRF har föreslagit sedan länge.
”Riksdagen begår lagtrots när de inte textar”
Sveriges riksdag textar inte sina videor, trots att både EU-direktiv och svensk lag kräver det sedan nästan sex år tillbaka.
– Riksdagen begår lagtrots, konstaterade HRFs förbundsordförande Jonas Sahlberg i samband med Funktionsrättsriksdagen.
