Kategori: Nyhet
Datum:

För dålig bullerhantering inom Polisen, anser Arbetsmiljöverket

Polisbil sedd från sidan. Axeln på en polisjacka syns i kanten.

Bullerriskerna i polisers arbetsmiljö är fortfarande alldeles för stora. Det anser Arbetsmiljöverket, som nu än en gång hotar med vitesföreläggande om inte Polismyndigheten vidtar åtgärder före den 19 maj.

En inspektion som Arbetsmiljöverket gjorde inom Polisen 2016 visade att många poliser som utsätts för buller i arbetet inte hade tillgång till lämpliga hörselskydd. Polisen hade även stora brister även när det gäller att informera anställda om riskerna med hörselskadligt buller.

När Arbetsmiljöverket krävde åtgärder vid vite av tre miljoner kronor överklagade Polismyndigheten. Men i höstas fastställdes vitesbeslutet, sedan Förvaltningsrätten gått på Arbetsmiljöverket linje och Kammarrätten sa nej till att behandla frågan.

Nya inspektioner visade stora brister

Trots det visar det sig att bullerproblemen fortsätter. Arbetsmiljöverket har nu genomfört nya inspektioner och är fortfarande kritiska till hur Polismyndigheten hanterar bullerrisker.

Bland annat har Polisens undersökningar om buller inte gjorts i verkliga arbetsmiljöer, vid polisinsatser där det förekommer mycket buller och bland poliser som är särskilt utsatta, utan vid övningar. Det kan leda till att poliser inte får de hörselskydd de behöver, anser Arbetsmiljöverket . Det saknas också skriftliga rutiner hos Polismyndigheten för samverkan mellan de olika instanser som jobbar med bullerfrågor, uppger Polistidningen.

Kräver åtgärder

Nu har Arbetsmiljöverket valt att öppna ett nytt ärende och kräver att Polismyndigheten ska ha genomfört bulleråtgärder senast den 19 maj i år. Om inte, kan Arbetsmiljöverket utfärda ett nytt föreläggande om vite.

Senast det 1 februari ska Polismyndigheten ha inkommit med svar till Arbetsmiljöverket.

Polis fick slåss för arbetsskadeersättning

I HRFs tidning Auris nr 7-2018 berättar polisinspektören Leif Östberg om hur han fick slåss i fyra år för att få sin hörselnedsättning erkänd som arbetsskada.

Leif hade jobbat länge som trafikpolis och tidigare utryckningspolis. Han hade utsattas för mycket buller, till exempel tung trafik, skott vid avlivning av djur i samband med trafikolyckor, när sirener oväntat gått igång och när en kollega avlossat vådaskott. Trots det hävdade försäkringsläkaren att hörselnedsättningen kunde bero på fritidsbuller. Till slut fick han rätt.

Poliser befinner sig ofta i en utsatt arbetsmiljö, skriver Auris, men det är inte alltid lätt att bevisa exakt hur och när en hörselnedsättning uppstått.

Länkar

Polismyndigheten riskerar bullervite – igen (Polistidningen 2019-01-11)

Bullerfrågan mullrar vidare (Polistidningen 2018-10-23)

Polisers bullriga arbetsmiljö tas upp i förvaltningsrätten (HRF.se 2017-07-25)

Polis fick ersättning – till slut (HRFs tidning Auris nr 7-2018)

Relaterade nyheter

  • ”Glapp” i regelverket för arbetshjälpmedel måste rättas till, anser ny utredning
    Kategori: Nyhet
    Datum:

    ”Glapp” i regelverket för arbetshjälpmedel måste rättas till, anser ny utredning

    I dag riskerar många hörselskadade att stå utan arbetshjälpmedel eller tvingas betala själva, på grund av ett "glapp" i regelverket.
    Det konstaterar en ny utredning från Inspektionen för socialförsäkringen (ISF), som går på HRFs linje och uppmanar regeringen att tydliggöra reglerna.

  • Över 2,3 miljoner till ny hörselforskning från HRFs givare
    Kategori: Nyhet
    Datum:

    Över 2,3 miljoner till ny hörselforskning från HRFs givare

    Åtta forskningsprojekt har beviljats anslag ur HRFs hörselforskningsfond. Över 2,3 miljoner kronor går i år till ny forskning om hörselnedsättning i arbetslivet, innerörats utveckling, tinnitus och plötslig dövhet.

  • HRF-seger i Blekinge: Lyckades stoppa avgiftschock
    Kategori: Nyhet
    Datum:

    HRF-seger i Blekinge: Lyckades stoppa avgiftschock

    HRF lyckades få regionfullmäktige i Blekinge att backa. Den planerade chockhöjningen av utprovningsavgiften till 2 200 kronor stoppades. I elfte timmen beslutade politikerna att istället sänka kostnaderna med 900 kronor för nio av tio hörapparatanvändare.