Kategori: Nyhet
Datum:

Alla ska enkelt kunna ta del av public service, kräver HRF

Alla ska enkelt kunna ta del av SVT via ”vanlig”, trådbunden tv, inte bara via appar och webbtjänster. Den så kallade vidaresändningsplikten för public service måste därför finnas kvar – och utökas med lagkrav om textning, skriver HRF till Kulturdepartementet.

I Sverige har vi något som kallas vidaresändningsplikt. Det innebär att ägare eller operatörer av trådbundna nät (kabel-, fiber- och kopparnät) är skyldiga att se till att anslutna hushåll kan ta emot vissa kanaler utan extra kostnad. I dag gäller detta public service-kanalerna SVT1, SVT2, SVT Barn/SVT24 och Kunskapskanalen.

Men behövs vidaresändningsplikten i dag, när allt fler ser tv via internet och olika streamingtjänster? Nej, tycker en del fastighetsägare och andra aktörer. Ja, absolut! konstaterar HRF i ett vårt remissvar till Kulturdepartementet på en rapport från Myndigheten för press, radio och tv (MPRT).

De flesta äldre ser fortfarande på ”vanlig” trådbunden tv

Stora delar av befolkningen, inte minst äldre, tar fortfarande del av tv-kanaler i huvudsak via trådbundna nät. Endast hälften av alla i åldern 65-74 år har tittat på streamad tv. I gruppen 75-85 år är andelen bara 38 procent (SCB 2022).

Att ta bort vidaresändningsplikten skulle därför begränsa tillgången till SVT och UR, och särskilt i åldersgrupper som redan är särskilt utsatta för digitalt utanförskap. Därmed skulle inte kanalerna kunna leva upp till sina public service-uppdrag; att tillgodose allmänhetens behov av allsidig, saklig och opartisk upplysning, innebär att hela allmänheten enkelt kunna ta del av deras utbud via sina tv-tjänster – även i ”vanlig” trådsänd tv.

Krav på att textningen ska följa med

Precis som Myndigheten för press, radio och tv vill vi inte bara ha kvar vidaresändningsplikten – vi vill utöka den. Det är viktigt att ändra i radio- och tv-lagen, så att det uttryckligen står att vidaresändningsplikten omfattar tillgång till textning, tolkning, uppläst text och annan tillgänglighet. för att säkerställa att hörselskadade, inte minst äldre hörselskadade, kan ta del av public service.

Så gott som dagligen kontaktas HRFs rådgivningstjänst Hörsellinjen av hörselskadade och närstående som inte lyckas få fram fungerande textning.
Det händer allt för ofta att det saknas stöd för textning. Situationen försvåras av att det finns en uppsjö av leverantörer, tv-apparater, boxar, hubbar, programvaror med mera. Flera aktörer skyller på varandra.
Att utöka vidaresändningsplikten så att den även omfattar textning, kan göra stor skillnad för många hörselskadade, inte minst äldre.

Ska vara lätt för alla att se SVT

Under årens lopp har HRF drivit fram höga krav på textning och hörbarhet i public service, med hänvisning till allmänhetens behov. I dag har SVT därför en särställning för Sveriges 1,5 miljoner hörselskadade.

Det märks inte minst i tider av kris och krig, när vårt behov av information är oändligt stort. När Ryssland anföll Ukraina hade SVT, TV4 och andra mediehus åtskilliga timmar av extrasändningar, men endast SVT textade i princip allt. När covid-19-pandemin bröt ut sände en rad medier direkt från viktiga presskonferenser, men bara SVT textade allt.

Detta gör att HRF anser att det behövs en så kallad framhävandereglering, som innebär att public service-kanaler är lätta att hitta och nå, oavsett leverantör, plattform och teknisk utveckling.

Relaterade nyheter

  • Betydligt fler vill bli audionom efter kampanj
    Händer sätter på en hörapparat på ett öra. Text: Bli en hjälte i det tysta.
    Kategori: Nyhet
    Datum:

    Betydligt fler vill bli audionom efter kampanj

    Nu är det fler som vill bli audionom. Antalet ansökningar till audionomprogrammet har ökat väsentligt på samtliga lärosäten, efter vårens kampanj från Svensk Hörsel, i samarbete med bland annat HRF.

  • Texten ska nå fram, efter grundlagsändring
    Del av riksdagshuset, med en svensk flagga och en EU-flagga framför.
    Kategori: Nyhet
    Datum:

    Texten ska nå fram, efter grundlagsändring

    På onsdagen sa riksdagen ja till en grundlagsändring som gör det möjligt att ställa krav på alla nätinnehavare att vidaresända undertextning till tittaren. Ett historiskt steg framåt, som HRF har föreslagit sedan länge.

  • ”Riksdagen begår lagtrots när de inte textar”
    Översikt över fullsatt sal med powerpointbild där det står "Funktionsrättsriksdagen".
    Kategori: Nyhet
    Datum:

    ”Riksdagen begår lagtrots när de inte textar”

    Sveriges riksdag textar inte sina videor, trots att både EU-direktiv och svensk lag kräver det sedan nästan sex år tillbaka.
    – Riksdagen begår lagtrots, konstaterade HRFs förbundsordförande Jonas Sahlberg i samband med Funktionsrättsriksdagen.