Äldre hörselskadade i särskilt stor fara vid brand

De flesta som dör i bränder är äldre – och de har ofta en hörselnedsättning.
– Många hörselskadade lever farligt i sina egna hem. Så varför informerar hörselvården sällan om varseblivning? Det skulle rädda liv, säger Cecilia Uneram, brandingenjör, Brandskyddsföreningen.

Över 40 procent av alla som är 75 år och äldre har en hörselnedsättning, enligt Statistiska Centralbyrån (SCB). Det handlar alltså om en stor befolkningsgrupp, som är särskilt utsatt vid brand. Även äldre med nedsatt rörelseförmåga, demenssjukdom och andra hälsoproblem löper större risk att råka illa ut.

Drabbas hårdast när det brinner

– Det är inte hos äldre det brinner oftast, men det är de som drabbas hårdast när en eldsvåda inträffar. Risken ökar kraftigt med stigande ålder, säger Cecilia Uneram.

I situationer där det finns en fungerande brandvarnare löper personer som är 75+ hela tre gånger så stor risk att omkomma i en brand som personer som är under 75 år, visar statistik från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Risken är störst för äldre som bor själva.

”Får inte ens information”

Men det går att ändra på det här, med ganska enkla medel, försäkrar Cecilia Uneram. Bland annat skulle hon vilja att hörselvården tar ett större ansvar:
– De flesta som kommer till hörselvården i dag får inte ens information om varseblivning i hemmet av sin audionom. Att fler blir medvetna om riskerna och vilka lösningar som finns skulle göra stor skillnad, säger hon.

Inte svårt eller dyrt

Just nu är Cecilia Uneram (bilden) ute och föreläser om brandsäkerhet för äldre på en serie seminarier som Brandskyddsföreningen anordnar runt om i landet. Syftet är att öka kunskapen hos kommunerna om hur de kan samverka inom den egna kommunen för att ge äldre och andra utsatta grupper ett bättre brandskydd. Räddningstjänst, vård- och omsorgspersonal och många andra måste hjälpas åt med att jobba strukturerat, systematiskt och förebyggande, anser Brandskyddsföreningen.

– Tyvärr är det många kommuner som genast frågar ”vem ska betala” när vi tar upp brandskydd hos äldre, berättar Cecilia Uneram.
– Vi brukar säga att alla kommuner borde satsa på hembesök, med inventering av vilket brandskydd som passar den enskilde individens förutsättningar. Det skulle rädda liv och behöver inte vara särskilt svårt eller dyrt.

HRF vill ha tillgängliga larm

Frågan om hörselskadades säkerhet tas upp i HRFs handlingsprogram för 2017-2020, som kongressen har beslutat om. Där står bland annat att förbundet ska driva krav på lagstiftning eller andra regleringar som kräver att utrymningslarm och andra säkerhetslarm i offentliga och publika lokaler ska vara tillgängliga för hörselskadade och döva.

Länkar

Så kan fler äldre räddas vid brand (Brandskyddsföreningen, pressmeddelande 2017-04-02)

Så räddas äldre undan dödsbrand (TT 2017-04-02)

---

Ur Mål C.4: Att skapa ökad trygghet i hörselskadades vardag, HRFs handlingsprogram 2017-2020
Bristande tillgänglighet för hörselskadade är inte bara diskriminerande. Det skapar också stora praktiska problem och otrygghet i vardagen – och kan, i värsta fall, leda till att hörselskadade utsätts för livsfara. I dag är de flesta utrymningslarm och andra viktiga larm runt om i samhället inte tillgängliga för hörselskadade. Det är också vanligt att hörselskadade missar viktiga meddelanden i olika krissituationer, eftersom sådana besked oftast förmedlas via högtalare och audiovisuella medier utan text. Det här innebär att hörselskadade utsätts för onödiga risker.
Förbundet ska driva krav på lagstiftning eller andra regleringar som kräver att utrymningslarm och andra säkerhetslarm i offentliga och publika lokaler är tillgängliga för hörselskadade och döva.