Nu öppnar regeringen för nationella riktlinjer för hörselvård

På torsdagen togs första steget mot en mer jämlik hörselvård.
Då fick Socialstyrelsen i uppdrag att analysera förutsättningarna för att ta fram nationella riktlinjer för rehabilitering, habilitering och hjälpmedel – något som HRF länge efterlyst.

Hörselvården i Sverige är ojämlik. Avgifter, köer, vårdtillgång och andra villkor varierar kraftigt mellan olika delar av landet. I en region kan patienter få betala flera tusen för att få hörapparater. I en annan region bara besöksavgiften.

Genomslag för för HRFs krav

HRF har därför drivit krav på nationella riktlinjer för hörselvård och hjälpmedel. Så sent som förra våren skrev HRF och Funktionsrätt Sverige till regeringen med krav på bland annat nationella riktlinjer för hjälpmedel.

Och nu har det gett resultat. På torsdagen beslutade regeringen att ge Socialstyrelsen i uppdrag att analysera förutsättningarna för att ta fram nationella riktlinjer för rehabilitering, habilitering och hjälpmedel. Senast den 12 februari 2023 ska analysen vara klar.

Kan ge ökad jämlikhet och kvalitet

Det här är en viktig framgång för HRF, som på sikt kan göra stor skillnad för hörselskadade.

Nationella riktlinjer är visserligen bara vägledande för regionernas beslutsfattare, men de baseras på forskning och beprövad erfarenhet och kan bli ett viktigt verktyg för att säkerställa jämlik och hög kvalitet inom hörselvården, både vad gäller rehabilitering och hjälpmedel.

Hård kritik från Socialstyrelsen

I sitt beslut hänvisar regeringen till Socialstyrelsens statistik om hjälpmedelssituationen, som visar stora skillnader i landet, vad gäller avgifter och utbud.

Socialstyrelsen har riktat särskilt hård kritik mot avgifterna inom hörselvårdsområdet. I en tidigare rapport från Socialstyrelsen konstaterades att avgiftsskillnaderna ”inte är förenliga med syftet bakom de styrdokument och regler som landsting/regioner har att följa” samt att ”skillnaderna kan i praktiken innebära olika förutsättningar för användarna att få tillgång till förskrivna hjälpmedel”.

Orimliga väntetider

Orimligt långa köer är ett annat stort problem inom hörselvården i flera regioner. På sina håll är väntetiderna uppåt 18 månader för ett första besök för hörapparatutprovning.

Brist på audionomer och organisatoriska problem innebär att hörselvården får svårt att leva upp till vårdgarantin.

Inte heller kravet på ”patientnära vård” uppfylls över hela landet när det gäller hörselvård.

Hörselvård viktigt för folkhälsan

Över 1,5 miljoner i Sverige lever med en hörselnedsättning. Men alltför få har fått den hörselvård de behöver, och köer och avgifter lägger ytterligare hinder i vägen.

Det innebär stora risker, både för individen och för samhället i stort. Obehandlad hörselnedsättning är bland annat den största riskfaktorn för demens, enligt The Lancet Commission – en internationell tvärvetenskaplig studie om demens (2020).

Hörselvård har stor betydelse för folkhälsan, konstaterar världshälsoorganisationen WHO i sin World Report on Hearing (2021), och uppmanar alla stater att satsa på hörselscreening och hörselvård.