”Glapp” i regelverket för arbetshjälpmedel måste rättas till, anser ny utredning

I dag riskerar många hörselskadade att stå utan arbetshjälpmedel eller tvingas betala själva, på grund av ett ”glapp” i regelverket.
Det konstaterar en ny utredning från Inspektionen för socialförsäkringen (ISF), som går på HRFs linje och uppmanar regeringen att tydliggöra reglerna.

HRF har slagit larm om att det har blivit svårare för hörselskadade att få beviljat bidrag till arbetshjälpmedel. Konsekvenserna är förödande för den enskilde och kan stå samhället dyrt.

Försäkringskassan ger avslag om de anser att ett hjälpmedel eventuellt skulle kunna vara till nytta även på fritiden, med hänvisning till att det är hälso- och sjukvårdens ansvar. Ju större hörselnedsättning, desto större risk för avslag – trots att regionerna i regel inte förskriver och bekostar arbetshjälpmedel.

Hörselskadade blir utan hjälpmedel

Nu konstaterar en ny utredning från Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) samma sak som HRF: Allt fler hörselskadade blir utan de hjälpmedel de behöver i arbetet. En del bekostar sina arbetshjälpmedel själva, för att alls kunna jobba.

ISFs granskning visar att Försäkringskassan avslår bidrag till arbetshjälpmedel även när det är tydligt att behovet finns på arbetet, bara för att hjälpmedlet skulle kunna användas på fritiden. ”Men det finns ingen vägledning i förarbetena för hur Försäkringskassan ska bedöma den situationen”, konstaterar ISF.

För snäv tolkning av regler

Att Försäkringskassan tolkar reglerna så snävt är allvarligt, anser HRF. Då urholkas själva syftet med hjälpmedelsbidraget: att ge hörselskadade och andra grupper en rimlig chans till ett fungerande arbetsliv.

Brist på arbetshjälpmedel kan dessutom leda till ohälsa, sjukskrivning och utslagning från arbetslivet. ISFs granskning pekar på sambandet mellan utmattningsdepression och hörselnedsättning. Tillgång till arbetshjälpmedel kan förbättra möjligheterna att kvarstå och återgå i arbete.

Regeringen föreslås förtydliga reglerna

ISF rekommenderar nu regeringen att se över förordningen om bidrag till arbetshjälpmedel, och förtydliga att ”den enskildes behov av hjälpmedlet inte måste gälla uteslutande i arbetet för att hen ska kunna få bidrag”.

Detta är exakt den uppmaning HRF upprepade gånger har framfört till socialförsäkringsminister Anna Tenje. Att förtydliga förordningen är en enkel åtgärd, som endast kräver regeringsbeslut. Och som skulle lösa ett akut behov.

”Agera skyndsamt”

För två år sedan utlovade Anna Tenje en översyn av regelverket, i samband med att HRF lyfte frågan i Sveriges Radios Ekot. Men inget hände.

Så sent som i oktober skickade HRF en skrivelse till socialförsäkringsministern och frågade: ”Varför dröjer åtgärder? Varför har regeringen inte redan justerat den förordning som styr Försäkringskassans bidrag till arbetshjälpmedel?”. HRF uppmanade regeringen att ”agera skyndsamt för att förhindra att fler hörselskadade drabbas av ohälsa och trängs ut från arbetsmarknaden. Det finns ingen tid att förlora.”

”Villig att göra förändringar”

Under hösten har frågan om arbetshjälpmedel och det bristande regelverket även varit uppe i en interpellationsdebatt i riksdagen, där Anna Tenje (M) svarade Jonathan Svensson (S) : ”Jag är villig att göra förändringar om de underlättar för fler att komma i arbete.”

I december träffar HRF Socialdepartementet för att diskutera frågan.