Bristande tillgänglighet blir en form av diskriminering
På tisdagen fattade riksdagen beslut om lagförslaget som klassar bristande tillgänglighet som en form av diskriminering. Lagen är full av undantag och en överväldigande majoritet av företag undantas från tillgänglighetskravet. Lagen ska träda i kraft den 1 januari 2015.
Den nu antagna utökade lagen där bristande tillgänglighet klassas som en form av diskriminering, har sin grund i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som gäller i Sverige sedan 2009. Utredningen ”Bortom fagert tal” kom 2010 med förslag om hur bristande tillgänglighet skulle kunna klassas som diskriminering. Efter tre års väntan och påverkan presenterade regeringen i början av mars en lagrådsremiss som föreslog att bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ska klassas som diskriminering i diskrimineringslagen. Det här var en viktig framgång för funktionshinderrörelsen och den så kallade Torsdagsaktionen.
Men förslaget visade sig vara tandlöst på grund av alla undantag. För att förmå riksdagen att avskaffa undantagen övergick Torsdagsaktionen till Tisdagsaktionen. HRF och övriga funktionshinderrörelsen har samlats på Mynttorget varje tisdagsmorgon i två månader för att möta riksdagsledamöter på väg till utskottsmöten. Aktionens viktigaste krav har varit att undantaget för företag med färre än tio anställda skulle avskaffas.
Under tisdagseftermiddagen fattade så riksdagen beslut om lagen som slår fast att bristande tillgänglighet är diskriminering. Beslutet innebär bland annat att alla företag inom hälso- och sjukvården, oberoende av storlek, ska omfattas av lagen. Däremot blir företag på övriga samhällsområden med färre än tio anställda undantagna från de nya reglerna. Lagen innehåller fortfarande de flesta av de undantag som HRF varit kritiska mot.
Mer läsning
HRF: ”Kritiserat lagförslag om otillgänglighet som diskriminering lämnades till riksdagen”
Regeringens proposition
Snabbprotokoll från riksdagsdebatten
Bakgrundsfakta från Lika Unika
Relaterade nyheter
Betydligt fler vill bli audionom efter kampanj
Nu är det fler som vill bli audionom. Antalet ansökningar till audionomprogrammet har ökat väsentligt på samtliga lärosäten, efter vårens kampanj från Svensk Hörsel, i samarbete med bland annat HRF.
Texten ska nå fram, efter grundlagsändring
På onsdagen sa riksdagen ja till en grundlagsändring som gör det möjligt att ställa krav på alla nätinnehavare att vidaresända undertextning till tittaren. Ett historiskt steg framåt, som HRF har föreslagit sedan länge.
”Riksdagen begår lagtrots när de inte textar”
Sveriges riksdag textar inte sina videor, trots att både EU-direktiv och svensk lag kräver det sedan nästan sex år tillbaka.
– Riksdagen begår lagtrots, konstaterade HRFs förbundsordförande Jonas Sahlberg i samband med Funktionsrättsriksdagen.
