Munskydd och plexiglas – hörselsmarta råd

Munskydd, plexiglas och längre avstånd mellan människor. Det här har gjort det betydligt svårare för hörselskadade att höra och samtala i vården, affärer, receptioner med mera.
Men det finns bra lösningar. Nedan listar HRF tio hörselsmarta råd för samtal med munskydd och plexiglas.  

Tio tips för samtal med munskydd och plexiglas

1. Lugn ljudmiljö
   Sorl, klirr och skrammel, musik, kaffemaskiner, surrande kyldiskar, trafikbrus… Helt vanliga omgivningsljud gör det betydligt svårare att urskilja vad som sägs – och ännu svårare blir det med munskydd och plexiglas. Så dämpa ljudet – eller flytta samtalet bort från ljudkällan.
2. Bra belysning
   Jämn och bra belysning gör det lättare att avläsa i till exempel affärer och andra miljöer med avskiljande plexiglas. Se till att ljuset kommer framifrån, så att ansiktet inte hamnar i skugga. Det är också viktigt att det inte uppstår reflexer i plexiglaset, som gör det svårt att se.
3. Skyltar, displayer med mera
   Tydliga skyltar, digitala displayer, kösystem, informationsblad, pilar i golvet och annan visuell information kan underlätta enormt i till exempel väntrum, kollektivtrafik, gym, stationer samt olika samfärdsmedel, som flyg, tåg, färjor och bussar. Muntlig information räcker inte alls. All viktig info ska lämnas i textform – ingen ska behöva närma sig någon annan för att fråga om sin plats i kön eller vad ett högtalarutrop handlade om.
4. Teleslinga, samtalsförstärkare och annan ljudteknik
   I butikskassor, informationsdiskar, serviceställen, receptioner och liknande har nästan alla svårt att höra i dag, på grund av munskydd och plexiglas. Där kan ett enkelt mikrofonsystem underlätta enormt, för både personal och besökare/kunder. En mikrofon på vardera sidan om plexiglaset, kopplad till en teleslinga, gör att hörapparatanvändare får ljudet trådlöst direkt in i apparaterna. Om det dessutom kopplas in en liten högtalare blir det lättare att höra även för alla andra. Tänk på: Det finns 1,5 miljoner hörselskadade i Sverige – personer med nedsatt hörsel finns på båda sidor om plexiglasen!*

   Samtalsförstärkare är ett enkelt och lätthanterligt hörhjälpmedel som kan användas av alla, med eller utan hörapparater. Personal inom vården, på äldreboenden och liknande platser bör alltid ha tillgång till sådana för samtal med patienter och omsorgstagare.

   En samtalsförstärkare är ett litet, bärbarbart system, som är lätt att sprita av efter varje användning. Det består ofta av två enheter – dels en dosa med volymkontroll och hörlurar/halsslinga, dels en dosa med mikrofon. Mikrofonen ska vara nära munnen på den som pratar. Ljudet skickas trådlöst till mottagardosan, som skickar det vidare till hörlurarna. Hörapparatanvändare kan ha en halsslinga. Då förs ljudet trådlöst direkt in i hörapparaterna när de sätts i t-läge.

5. Mobilsamtal
   En vanlig mobiltelefon kan fungera som ett hörhjälpmedel. Att ringa upp någon som står några meter bort är ett utmärkt sätt att få ljudet nära, även när vi håller avstånd eller pratar förbi ett plexiglas. Särskilt bra blir det för hörapparatanvändare som även har en streamer eller motsvarande hjälpmedel; då går ljudet direkt in i hörapparaterna.
6. Textlösningar
   Skriv en lapp, skicka ett sms eller varför inte chatta. Text är ett enkelt sätt att meddela sig när munskydd och plexiglas lägger hinder i vägen.

   Papper och penna: Enklast är ofta bäst. Lätt att alltid ha till hands.

   Sms, mejl, chatt: De flesta har en mobiltelefon med sig och kan enkelt skriva ett sms, mejl eller annat meddelande när avstånd, plexiglas eller munskydd skapar problem.

   Tal till text-verktyg: Automatisk textning och transkribering har utvecklats enormt de senaste åren. Nu finns flera appar och hjälpmedel som återger det som sägs i text. Autotextningen är inte perfekta – det kan bli fel ibland – men många upplever att det är betydligt bättre än inget alls.

   Surfplatta/bildskärm: I till exempel en reception kan det gärna placeras en liten bildskärm på disken, som är kopplad till receptionistens dator på andra sidan glaset. Då kan personalen meddela sig i skrift till den hörselskadade besökaren.

7. Videosamtal
   Videosamtal används allt mer, inte minst inom vården. Videosamtal bör alltid vara ett alternativ till telefon vid kontakt med vårdcentral, butiker, myndigheter med mera. Då kan hörselskadade avläsa, vilket gör det lättare att höra. Men det är även möjligt att koppla in skrivtolkning i videosamtal – kontakta regionens tolkcentral för mer information.

   HRF har samlat en rad tips om detta på sidan Hörselsmarta distansmöten.

8. Skrivtolkning och teckenspråkstolkning
   Skrivtolkning är ett slags simultantextning, som bokas hos regionens tolkcentral. Skrivtolkar skriver allt som sägs i ett samtal, så snart det sägs, sedan visas texten på användarens surfplatta, mobil eller dator. En hörselskadad patient som ska prata med läkare med munskydd kan till exempel boka skrivtolkning. Då lyssnar skrivtolken på samtalet via mobilen/läsplattan och skriver det läkaren säger, så att det syns på patientens mobil/läsplatta.

   Hörselskadade kan få kostnadsfri skrivtolkning, även i videosamtal, från regionen. För bokning, kontakta regionens tolkcentral: www.tolkcentralen.se

   För den som kan teckenspråk är teckenspråkstolkning betydligt bättre än skrivtolkning. Men endast omkring 30 000 personer i Sverige kan teckenspråk. För de flesta av landets hörselskadade är det därför skrivtolkning som gäller.

9. Texttelefoni.se
   Ett alternativ till skrivtolkning är texttelefoni.se – en kostnadsfri tjänst från Post- och telestyrelsen, PTS. De som ska samtala ringer då till varandra via en förmedlare, som skriver det som den hörande parten i samtalet säger, så att den hörselskadade användaren kan läsa det i sin mobil.

   Texttelefoni kan användas i mobiltelefon (smartphone), på surfplatta och på dator. Det behöver då finnas ett registrerat användarkonto.

10. Kroppsspråk
    Ibland räcker det långt att peka, höja på ögonbrynen, skaka på huvudet. Vi kan kommunicera utan att säga ett ord, även om vi inte behärskar teckenspråk.