Krångligt och dyrt att få tolk i arbetslivet
Det rådande systemet för tolktjänster i arbetslivet är krångligt, delvis kränkande och kan dessutom medföra kostnader som gör att arbetsgivare avskräcks från att anställa döva och hörselskadade. Det konstaterar SVTs Rapport i ett inslag.
I torsdagens Rapport i SVT berättade en teckenspråkig arbetstagare, Malin Hidborn, om de tolkproblem hon möter i sin vardag, på grund av bristfälliga system för tolktjänsten.
För att kunna få bidrag till tolk på arbetsplatsen måste den som är döv/hörselskadad vara inskriven på Arbetsförmedlingen – även om han/hon inte är arbetslös. Och för att kunna få ekonomisk ersättning till så kallat ”personligt biträde” måste arbetsgivaren intyga att den anställde har en nedsatt arbetsförmåga. Det här är något som många teckenspråkiga upplever som både missvisande och stötande.
Det kan också bli dyrt för arbetsgivaren att anställa teckenspråkiga. Bidraget från Arbetsförmedlingen är 50 000 kronor per år, vilket inte räcker långt. Och bidrag från landstinget kan utgå för så kallad ”vardagstolkning” på Arbetsförmedlingen, men bara om en hörande person leder mötet. Om den som är teckenspråkig leder mötet, blir det inget bidrag från landstinget.
Reglerna för tolk i arbetslivet har kritiserats av HRF och andra hörsel- och dövorganisationerna under lång tid, men inget har hänt – trots utredningar och diskussioner med Socialdepartementet.
Inslag i SVT Nyheter 2015-04-09: Dyrt anställa döva
Relaterade nyheter
Betydligt fler vill bli audionom efter kampanj
Nu är det fler som vill bli audionom. Antalet ansökningar till audionomprogrammet har ökat väsentligt på samtliga lärosäten, efter vårens kampanj från Svensk Hörsel, i samarbete med bland annat HRF.
Texten ska nå fram, efter grundlagsändring
På onsdagen sa riksdagen ja till en grundlagsändring som gör det möjligt att ställa krav på alla nätinnehavare att vidaresända undertextning till tittaren. Ett historiskt steg framåt, som HRF har föreslagit sedan länge.
”Riksdagen begår lagtrots när de inte textar”
Sveriges riksdag textar inte sina videor, trots att både EU-direktiv och svensk lag kräver det sedan nästan sex år tillbaka.
– Riksdagen begår lagtrots, konstaterade HRFs förbundsordförande Jonas Sahlberg i samband med Funktionsrättsriksdagen.
