Högre risk för hörselskador bland kvinnliga förskollärare
Kvinnor som jobbar inom förskolan löper större risk att drabbas av hörselskador än personal inom andra kvinnodominerade yrken. Det visar en ny avhandling av audionomen Sofie Fredriksson, som tycker att det forskas för lite om hörselproblem bland kvinnor.
Bullret inom förskolan utgör en större risk än bullret i en fabrik, eftersom förskolelärarna måste anstränga sig för att höra i bullret. Det visar doktorsavhandlingen ”Hearing-related symptoms among women”, som Sofie Fredriksson disputerade med i mitten av juni, vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Häften har svårt att höra
En enkät bland 10 000 kvinnor, varav hälften inom förskolan och hälften inom andra kvinnodominerade yrken, visade bland annat att sju av tio förskolelärare blir lätt stressade av ljud, så kallad ljudtrötthet. Hälften har svårt att höra vad andra säger på jobbet på grund av ljudmiljön och ungefär lika många uppger att de är ljudöverkänsliga. I andra kvinnodominerade yrken är motsvarande siffror betydligt lägre.
Stort problem under lång tid
Dålig ljudmiljö har länge varit ett enormt problem inom förskolan. Redan 2010 slog HRF larm om dålig ljudmiljö i förskolan i rapporten ”Kakofonien”. En HRF-undersökning bland medlemmar i Lärarförbundet visade att hela 73 procent upplevde ljudmiljön på jobbet som ett problem i stort sett hela tiden. En stor andel av dessa medlemmar arbetade inom just förskolan. Sedan dess har HRF lyckats sätta ljudmiljö på samhällets dagordning och sätta blåslampa på såväl politiker som arbetsgivare och fack.
Länkar
Ljud orsakar oftare stress hos förskolepersonal (Sveriges Radio Ekot 2018-06-25)
”Kakofonien: En rapport om störande ljud och samtalsvänliga ljudmiljöer” (pdf)
Relaterade nyheter
Betydligt fler vill bli audionom efter kampanj
Nu är det fler som vill bli audionom. Antalet ansökningar till audionomprogrammet har ökat väsentligt på samtliga lärosäten, efter vårens kampanj från Svensk Hörsel, i samarbete med bland annat HRF.
Texten ska nå fram, efter grundlagsändring
På onsdagen sa riksdagen ja till en grundlagsändring som gör det möjligt att ställa krav på alla nätinnehavare att vidaresända undertextning till tittaren. Ett historiskt steg framåt, som HRF har föreslagit sedan länge.
”Riksdagen begår lagtrots när de inte textar”
Sveriges riksdag textar inte sina videor, trots att både EU-direktiv och svensk lag kräver det sedan nästan sex år tillbaka.
– Riksdagen begår lagtrots, konstaterade HRFs förbundsordförande Jonas Sahlberg i samband med Funktionsrättsriksdagen.
