A3 – Tolkmetoder

Delkurs 2 av 3.

För hörseltillgängliga digitala möten är det nödvändigt att erbjuda någon form av tolkning av vad som sägs. Det finns flera olika tolkmetoder och vilket alternativ som är bäst från gång till gång kan bero på målgruppens behov och vilken teknik eller plattform som används. De tolkmetoder som är aktuella för hörseltillgängliga möten är skrivtolkning, teckenspråkstolkning och TSS-tolkning.

Automatisk undertextning

Denna teknik finns numera inbyggd i många plattformar men kan behöva aktiveras av mötesarrangören och/eller deltagaren för att fungera. Det som sägs i mötet textas automatiskt och deltagarna får upp en textremsa på skärmen. Kvaliteten på texten är helt beroende av hur bra ljudet och uppkopplingen är under mötet.

Bilden ovan visar hur automatisk undertextning kan se ut i Zoom. Du kan enkelt justera storleken på texten.

Skrivtolkning

Manuell skrivtolkning sker i realtid av särskilt utbildade skrivtolkar som omvandlar tal till text i realtid. För att skrivtolkar ska kunna ansluta sitt skrivtolksprogram till undertextfunktion i en mötesplattform krävs CART funktionen (Computer Aided Real-Time Captioning), vilken finns inbyggd i vissa plattformar men inte alla. Tolkarna vet ofta själva vad som är möjligt så man kan komma överens om tekniken i samband med tolkbeställningen.

Ett annat alternativ är att skrivtolkarna lämnar ut en så kallad skrivtolkslänk som deltagarna använder för att visa textningen antingen på en extern skärm eller i ett fristående fönster på den befintliga skärmen. Skrivtolkslänken kan skickas ut i förväg och den kan även delas under mötet exempelvis i chattfunktionen.

TSS-tolkning

TSS betyder Tecken Som Stöd. Detta är en tolkmetod som bygger på enskilda tecken från teckenspråket, TSS kallas ibland även för tecknad svenska eftersom det följer det talade svenska språket. Många personer som blivit hörselskadade i vuxen ålder föredrar TSS framför teckenspråk. TSS-tolkar ansluter till mötet som tolk och tolkanvändare kan sedan låsa tolkens kamerabild eller på annat sätt välja teckenspråksvy så tolken alltid syns på skärmen.

Teckenspråkstolkning

Teckenspråket är ett visuellt språk med helt egen grammatik som vuxit fram i olika dövgrupper. I Sverige används svenskt teckenspråk som modersmål av döva och som andraspråk av en del hörselskadade. Teckenspråkstolkar ansluter till mötet och tolkanvändare kan sedan låsa tolkens kamerabild eller på annat sätt välja teckenspråksvy så tolken alltid syns på skärmen.

Bilden ovan visar en tolkruta på skärmen där tolken i detta fall har kameran avstängd. Är kameran på syns tolken här. Du kan enkelt flytta runt denna ruta till en plats på skärmen som passar dig bäst.

Boka och använda tolk

Vid bokning av tolkar överenskoms först vilken eller vilka tolkmetoder som behövs till det aktuella mötet. Tolkarna bjuds därefter in till mötet för att kunna höra vad som sägs och sedan översätta med önskad metod.

TSS-tolkar och teckenspråkstolkar behöver ibland tilldelas särskild tolkbehörighet för att de ska kunna synas hos deltagande tolkanvändare. Deltagare som använder tolk kan själva välja att fästa tolkens fönster så det alltid syns. Skrivtolkar visas däremot inte i bild. Tolkar deltar inte aktivt i mötet och det kan vara bra att veta att de har tystnadsplikt.