3. Tolkmetoder

Del 3 av 5 i Grundkursen.

För hörseltillgängliga digitala möten är det nödvändigt att erbjuda någon form av visuell tolkning av det som sägs. Det finns flera olika tolkmetoder och vilket alternativ som är bäst beror först och främst på individuella behov.

Följande tolkmetoder är aktuella för hörseltillgängliga möten:

• Skrivtolkning 
• Teckenspråkstolkning 
• TSS-tolkning  (Tecken Som Stöd)

Skrivtolkning

Skrivtolkning sker i realtid av särskilt utbildade skrivtolkar som omvandlar tal till text. I exempelvis mötesplattformen Zoom kan texten visas som undertext i om tolkarna kan ansluta sin programvara direkt till mötesplattformen. Detta överenskoms i så fall vid tolkbeställningen.

Ett annat alternativ är att skrivtolkarna ger deltagarna en särskild skrivtolkslänk. Denna länk kan skickas ut i förväg eller delas under mötet i chattfunktionen eller som textmeddelande/sms. Genom att öppna denna länk kan textningen visas på en extern skärm eller i ett eget fönster på datorskärmen.

Teckenspråkstolkning

Teckenspråket är ett visuellt språk med helt egen grammatik som vuxit fram i olika dövgrupper. I Sverige är svenskt teckenspråk ofta modersmål för döva och används som andraspråk av vissa hörselskadade. Teckenspråkstolkar ansluter till mötet och tolkanvändare kan sedan låsa tolkens kamerabild eller välja en särskild teckenspråksvy så tolken alltid är synlig. Teckenspråkstolkarna kan tolka tal till teckenspråk och tvärtom.

Bilden ovan visar en tolkruta på skärmen där tolken i detta fall har kameran avstängd. Är kameran på syns tolken här. Du kan enkelt flytta runt denna ruta till en plats på skärmen som passar dig bäst.

TSS-tolkning

TSS betyder Tecken Som Stöd och bygger på enskilda tecken från svenskt teckenspråk. TSS kallas ibland även för tecknad svenska eftersom det följer det talade svenska språkets ordföljd och grammatik.

Personer som blivit hörselskadade i vuxen ålder föredrar ofta TSS framför teckenspråk. TSS-tolkar ansluter till mötet och tolkanvändare kan sedan låsa tolkens kamerabild eller välja det som kallas för teckenspråksvy så tolken alltid är synlig.

Boka och använda tolk

Först avgörs vilken eller vilka tolkmetoder som behövs i det aktuella mötet. Tolkar bokas och bjuds därefter in till mötet för att kunna höra och se allt som händer. 

För att TSS-tolkar och teckenspråkstolkar ska synas hos deltagande tolkanvändare behöver de få tolkbehörighet som kan behöva ställas in i mötesplattformen. Tänk också på att när teckenspråkiga mötesdeltagare har ordet måste det finnas möjligheter för tolken att se vad deltagaren tecknar för att sedan tolka till tal för hörande deltagare. Tolkar har ofta bra kunskap om vad som behöver göras i olika mötesplattformar och det är alltid bra att ta kontakt i god tid för att diskutera förutsättningar och möjligheter. 

Tolkar deltar inte aktivt i mötet och det kan vara bra att veta att de har tystnadsplikt. 

Automatisk undertextning

Autotextning är ingen tolkmetod utan en enklare stödfunktion som finns inbyggd i många plattformar, men den kan behöva aktiveras av mötesarrangören och/eller deltagaren för att fungera. Det som sägs i mötet textas automatiskt och en textremsa visas på skärmen. Tekniken bakom autotextning blir bättre och bättre men autotextning kommer under överskådlig framtid att ha svårigheter dialekter och vissa röster. Autotextning kan ändå fungera som nödlösning om professionell skrivtolkning saknas.

I mötesplattformen brukar funktioner för textning aktiveras med en symbol för CC (Closed Caption). Kontrollera i förväg att du vet hur du slår på textningen om den inte kommer upp automatiskt. Du kan också behöva välja språk för den automatiska textningen.  

Bilden ovan visar hur automatisk undertextning kan se ut i Zoom. Du kan enkelt justera storleken på texten.