Universitet erkänner diskriminering av hörselskadad
Nu erkänner Malmö universitet att de diskriminerade en hörselskadad student när de inte ordnade fungerande teleslinga. De väljer att erkänna och betala 30 000 kronor i skadestånd, sedan Diskrimineringsombudsmannen (DO) stämt universitetet för diskriminering i form av bristande tillgänglighet.
– Det här visar hur viktigt det är att anmäla när teleslingor saknas eller inte fungerar, säger HRFs förbundsordförande Mattias Lundekvam.
I en ny dom från Stockholms tingsrätt medger Malmö universitet att de inte vidtagit skäliga åtgärder för att en student med hörselnedsättning skulle komma i en jämförbar situation med andra studenter. De har träffat en överenskommelse som innebär att universitetet betalar 30 000 kronor i ersättning till den student som diskriminerats, meddelar Diskrimineringsombudsmannen (DO) i ett pressmeddelande.
”Tvingas tänka om”
Förlikningen innebär att ärendet inte prövas i rätten och att domen inte är prejudicerande. Men varje ärende som lyfts och får aktörer att backa om teleslingor och annan tillgänglighet har betydelse, det är HRFs förbundsordförande Mattias Lundekvam övertygad om:
– Om många anmäler bristande tillgänglighet tvingas de som begår övertramp tänka om. Det blir helt enkelt alldeles för besvärligt att hantera många diskrimineringsärenden – och pinsamt med uppmärksamheten. Och många mindre skadeståndsbelopp kan bli väldigt kännbara, säger han.
Föreläsningar utan teleslinga
Den hörselskadade studenten började en utbildning vid Malmö universitet hösten 2016.
Hon tog kontakt med universitetets stödenhet för personer med funktionsnedsättning och berättade om sin hörselnedsättning och vilken tillgänglighet hon behövde för att kunna ta del av undervisningen, bland annat tillgång till mikrofon och teleslinga i utbildningssalarna.
Men när undervisningen sedan startade använde föreläsarna sällan mikrofon och föreläsningarna hölls återkommande i salar utan teleslinga. Vid ett möte med universitetet inför vårterminen 2017 påtalade studenten bristerna, men ändå fortsatte föreläsningarna att hållas utan mikrofon och i salar utan slinga.
”Brustit” som statlig myndighet
När DO fick studentens anmälan på sitt bord konstaterade deras jurister att hon inte fått det stöd som hon har rätt till, vilket har lett till att hon inte har kunnat ta del av undervisningen. Malmö universitet hade därmed brustit i att leva upp till de krav på tillgänglighet som man ska kunna ställa på en statlig myndighet, ansåg DO och valde därför att stämma universitetet.
Det tog skruv. Universitetet erkände och valde att betala ersättning till studenten, hellre än att frågan skulle prövas i rätten.
Behövs fler anmälningar
HRF uppmanar hörselskadade att anmäla när lokalägare och andra aktörer inte lever upp till lagens krav på teleslinga.
– Vi behöver få fler rättsliga prövningar av diskrimineringslagen. Då blir lagen tydligare och starkare, säger Mattias Lundekvam.
I första hand ska bristande tillgänglighet anmälas till DO. Om DO inte går vidare med ärendet går det att vända sig till en av de antidiskrimineringsbyråer som finns runt om i landet.
Länkar
DO stämmer Malmö universitet för diskriminering (HRF.se 2018-11-21)
Relaterade nyheter
Bli en slingkollare
Webbinarium 24 mars. Alltför få lokaler har teleslinga. Alltför få lokalägare har koll på att teleslingan fungerar som den ska. Slingkollen är ett bra sätt för föreningar att engagera både nya och aktiva medlemmar - och samtidigt göra viktig skillnad för alla hörapparatanvändare. Det handlar om att göra en enkel koll i olika publika lokaler och samtidigt uppmärksamma lokalägare på vikten av att ha en väl fungerande teleslinga eller motsvarande.
Nu stoppar Region Stockholm försäljning av hörapparater i hörselvården
Idag är det vanligt att personer som söker hörselvård i Stockholm styrs mot att betala 30 000 för hörapparater. Men nu skärper Region Stockholm reglerna. Offentlig hörselvård ska inte längre få blandas med försäljning av hörapparater.
Stora problem med buller i förskolan
Var fjärde anställd i förskolan upplever att det är så hög ljudnivå där de jobbar att de inte kan prata i normal samtalston under 75 procent av arbetstiden. Det rapporterar Ekot i dag, på Världshörseldagen 3 mars.
