Tolv forskningsprojekt får 1,2 miljoner ur Hörselforskningsfonden

Tolv forskningsprojekt har beviljats totalt 1,2 miljoner kronor ur HRFs hörselforskningsfond. Det är forskning om allt från bättre cochlea-implantat till ljudmiljön för hörselskadade barn i skola och förskola.

De forskningsprojekt som nu får 1,2 miljoner kronor ur Hörselforskningsfonden syftar alla till att hörselskadade ska få en bättre tillvaro, både på lång eller kort sikt. Bland annat handlar de om att förbättra hörselimplantat genom nanoteknik, nya metoder för hörseltest, hur stress påverkar hörseln, genterapi av innerörat, ljudmiljön i skola och förskola, rehabilitering av vuxna med grav hörselnedsättning och mycket annat (se längre ned på denna sida).

– Det är tack vare HRFs givare fonden kan stödja ny och angelägen hörselforskning. Det är fantastiskt roligt! säger Jan-Peter Strömgren, Hörselforskningsfondens ordförande, som även är HRFs förbundsordförande.
– Ändå behövs det mycket mer. Därför genomför vi HRFs julinsamling till förmån för hörselforskningen, ”Julgåvan 2014”.

Hörselskadades Riksförbund (HRF) instiftade Hörselforskningsfonden 1989, för att skapa bättre möjligheter för medicinsk, beteendevetenskaplig och teknisk forskning. I fondens styrelse ingår ledande forskare inom hörselområdet, vilket säkerställer att de medel som HRF samlar in till forskningen fördelas på ett ändamålsenligt sätt.

---

Dessa hörselforskningsprojekt får anslag:

Följande forskningsprojekt har fått anslag ur Hörselforskningsfonden vid 2014 års utdelning:

Hjärnstamsimplantat (ABI) – en enkätstudie: 50 000 kr

Karin Lundin, civilingenjör, Akademiska sjukhuset i Uppsala
Hjärnstamsimplantat (auditory brain stem implant, ABI) är ett hörselimplantat som kan ge viss hörsel hos personer som har drabbats av sjukdomar som gör att hörselnerven inte fungerar. Det vanligaste hörselimplantatet, cochlea-implantat, förutsätter en fungerande hörselnerv. Ett hjärnstamsimplantat placeras istället direkt mot hörselkärnan i hjärnstammen.
I sin enkätstudie ska Karin Lundin ta reda på patienternas upplevelse av hjärnstamsimplantat, om och hur det hjälper dem i vardagen samt vilka ljud de kan höra via sitt implantat, och sedan korrelera resultaten till patientens grundsjukdom. Syftet är att kunna förutse vilka patienter som kan ha nytta av implantatet och att utveckla hörselrehabiliteringen för denna patientgrupp.

”Noices and voices” – ljud och röster: 100 000 kr

Jonas Brännström, universitetslektor/docent, Institutionen för kliniska vetenskaper (IKVL), Lunds universitet
I många lärande miljöer finns brister, som ibland innebär att barnens inlärning försvåras. Särskilt hårt påverkas barn med hörselnedsättning. Det här projektet ska studera hur elevers förståelse påverkas av omgivningsljud och lärarens röst, samt hur dessa faktorer interagerar med elevens individuella förutsättningar, som hörsel och kognition (språk, arbetsminne och exekutiv funktion). Två grupper av elever i åttaårsåldern jämförs: en grupp av elever med hörapparater och/eller cochlea-implantat, samt en grupp av elever utan hörselnedsättning.

Vuxna med grav hörselnedsättning: 125 000 kr

Satu Turunen-Taheri, leg. audionom, Hörsel- och balanskliniken, Karolinska universitetssjukhuset
Den här studien ska ta reda på vilken nytta patienter med grav hörselnedsättning har av hörselvårdens insatser. Forskarna ska dels analysera enkätsvar i det nationella kvalitetsregistret för grav hörselnedsättning hos vuxna, dels intervjua personer med grav hörselnedsättning. Syftet är att hitta nya möjligheter att förbättra hörselrehabiliteringen för vuxna med grav hörselnedsättning, för att på så sätt kunna utveckla vårdkvaliteten.

Stress och hörselorganets dygnsklocka: 100 000 kr

Gabriella Lundkvist, docent, Karolinska Institutet
Ny, svensk hörselforskning har visat att hörselorganet i snäckan har ett slags ”dygnsklocka”, som reglerar känsligheten för buller. Det innebär bland annat att risken för bullerskador är större nattetid än dagtid. Men även stress kan ha betydelse. Den här studien ska undersöka hur olika typer av stress vid olika tider på dygnet påverkar hörseln, samt testa hormonbehandling vid olika tidpunkter på dygnet. Denna studie kan bland annat få betydelse för personer som arbetar natt.

Nanopartiklar för framtida cochlea-implantat: 125 000 kr

Hao Li, postdoktor, Akademiska sjukhuset i Uppsala
Utvecklingen av cochlea-implantat (CI) har haft enorm betydelse för hundratusentals människor runt om i världen. Men resultaten av operationerna varierar en hel del och vad det beror på är fortfarande till stor del okänt.
Denna studie handlar om att utveckla en ytbehandlingsmetod för CI-elektroder genom nanoteknologi, och på så sätt vägleda neuroner till att växa på elektrodytan. Det kan i sin tur ge förbättrad ljudkvalitet och taluppfattning, bättre urskiljning av frekvenser (lättare att uppfatta nyanser och harmonier i musik), samt förlängd batteritid.

Hörselstatus och upplevelse av buller i förskolan: 100 000 kr

Fredrik Sjödin, fil. dr. Yrkes- och miljömedicin, Institutionen för psykologi, Umeå universitet
Ljudmiljön i förskolan och skolan är ofta dålig, och forskning tyder på att detta drabbar hörselskadade barn särskilt hårt. Den här studien ska ta reda på om det finns några skillnader mellan hörselskadade barn och andra barn när gäller upplevd trötthet och stress när de kommer hem från förskolan. Studien ska också undersöka om ljudmiljön skiljer sig åt mellan olika avdelningar beroende på om det finns hörselskadade barn på avdelningen eller inte. Förhoppningen är att detta bland annat ska ge svar på hur hörselskadade förskolebarn påverkas, om det finns ett samband mellan ljudnivån vid avdelningarna och barnens stress och trötthet, samt om förskolor där det finns hörselskadade barn har bättre ljudmiljö.

Utveckla verktyg för genterapi av innerörat: 100 000 kr

Suvarna Dash-Wagh, postdoktor, Institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet
Det pågår i dag många forskningsprojekt på olika håll i världen som handlar om att återskapa hårceller och bota hörselnedsättning genom genterapi. Denna studie är inriktad på att utveckla metoder för sådan genterapi genom att ta fram en vektor (redskap för att föra in DNA i levande celler) som är säkrare. Målet är att kunna behandla både ärftlig hörselnedsättning och förvärvad hörselnedsättning (till exempel bulelrskador).

Läsutveckling hos barn med cochlea-implantat: 125 000 kr

Malin Wass, postdoktor, Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL), Linköpings universitet
Så gott som alla barn som föds döva får i dag cochlea-implantat (CI) i tidig ålder. Den här studien ska undersöka utvecklingen av läsförmågan hos barn med CI i åldern 7-11 år. Bland annat ska Malin Wass ta reda på vilka faktorer i barnens tidiga utveckling av läsning och kognitiv förmåga (i 7-8-årsåldern) som påverkar läsförståelsen senare under uppväxten (i 10-11-årsåldern). Tanken är att studien ska ge mer kunskap om hur lärandemiljö och undervisning kan anpassas på ett bättre sätt för barn med CI.

Hörseltester på små barn genom ”eye-tracking”: 125 000 kr

Iris-Corinna Schwarz, Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet
Det kan vara svårt att göra tillförlitliga hörselmätningar på små barn. Men det kan det här forskningsprojektet ändra på. Tanken är att utveckla en metod för objektiv bedömning av små barns hörtrösklar med hjälp av så kallad ”eye-trackingteknologi”. Metoden bygger på att det sker små förändringar i barnets blickriktning och pupilldiameter när barnet hör ljud. De reaktioner som registreras kan ge svar på vad barnet hör och inte hör.

Ny metod för att diagnosticera ledningshinder: 125 000 kr

Stefan Stenfelt, professor, Institutionen för Klinisk och Experimentell Medicin, Linköpings universitet
Ledningshinder kallas hörselnedsättningar som beror på att ljudet dämpas på vägen till hörselsnäckan. Det kan bero på en vanlig vaxpropp, men också till exempel öronsjukdomen otoscleros, vätska i mellanörat, avbrott i benkedjan eller tredjefönster i innerörat (takfönster eller LVAS).
En vanlig mätmetod, tympanometri, ger bara besked om att det finns ett ledningshinder, inte vilken typ av ledningshinder det är frågan om. Men en ny metod, akustisk bredbands-immittans (wideband acoustic immittance, WAI), ger resultat i form av kurvor som skiljer sig åt för olika ledningshinder. Denna studie ska med hjälp av ny mätteknik undersöka hur kurvorna ser ut för olika patientgrupper, för att på så sätt gör det enklare att ställa diagnos på ledningshinder och därmed skapa bättre möjligheter att sätta in behandling.

Genkarta över innerörat: 75 000 kr

Fredrik Edin, doktorand, Öronforskningsavdelningen, Uppsala universitet
En av de vanligaste orsakerna till hörselnedsättning är att örats hårceller dör. Vi människor och andra däggdjur kan inte återskapa hårceller, men det kan fåglar och lägre ryggradsdjur.
Den här studien handlar om att skapa en databas med en karta över genuttryck i det mänskliga innerörat. Genom att jämföra denna genkarta med motsvarande i fåglar hoppas forskarna kunna hitta möjliga signalvägar som kan vara av avgörande betydelse för möjligheten att återbilda hårceller av stödjeceller, stimulera tillväxten av hårceller, och i förlängningen återge förlorad hörsel.

Nationella riktvärden för utvärdering av hörselrehabilitering: 50 000 kr

Peter Nordqvist, tekn. dr. i hörselteknik och vd vid Forskningsinstitutet Hörselbron AB
För att kunna utvärdera nyttan av hörselrehabilitering och få reda på hur stor påverkan olika delar av rehabiliteringen har är det vanligt att använda ett självskattningsinstrument där patienten får svara på frågor.
Ett av de vanligaste självskattningsinstrumenten är The International Outcome Inventory for Hearing Aids (IOI-HA). Den här studien ska ta reda på hur utfallet av IOI-HA varierar beroende på olika faktorer: män–kvinnor, förstagångsförskrivningar–återkommande förskrivningar, bilateral–unilateral hörapparatutprovning. Studien utgår från det nationella kvalitetsregistret för hörselrehabilitering av vuxna, som hanteras av Forskningsinsitutet Hörselbron.
Syftet är att kunna ta fram nationella riktvärden för detta självskattningsinstrument, vilket ger bättre möjligheter att utvärdera och utveckla hörselrehabiliteringen.