”Textning av radio gynnar demokratin”, anser mediemyndighet
Textning/transkribering av radioprogram skulle gynna demokratin och ryms inom Sveriges Radios uppdrag. Regeringen bör därför ”överväga en lösning för att kunna ställa krav” på SR.
Det säger Charlotte Ingvar-Nilsson, generaldirektör för Myndigheten för press, radio och tv (MPRT), som ger starkt stöd till HRFs linje, att radio kan och bör tillgängliggöras i textform.
Radioprogrammet ”Sommar i P1” är inte det viktigaste som sänds i Sveriges Radio, men det är ett av de mest populära programmen. Just därför har textning/transkribering av Sommar blivit lite av en symbolfråga, som engagerar många hörselskadade och döva. Det har bland annat skapats en Facebook-grupp där ideella krafter lägger ut Sommarprogrammen i textform.
För HRF är Sommar i P1 en liten del av den större frågan – att hörselskadade ska kunna ta del av public service-radio. Det handlar dels om god hörbarhet, dels om att det som sägs i program och inslag ska vara tillgängligt i textform på webben och i appar.
”Textning ryms inom SRs uppdrag”
De senaste åren har HRF fört intensiva diskussioner med Sveriges Radio, utredare och politiker om vikten av att göra radioinslag och -program tillgängliga för hörselskadade.
Nyligen diskuterade HRFs generalsekreterare frågan med Charlotte Ingvar-Nilsson, generalsekreterare på Myndigheten för press, radio och tv (MPRT), och fick då klart besked om att myndigheten backar upp HRFs linje och står fast vid sin tidigare ståndpunkt: Sveriges Radio bör texta/transkribera inslag och program ”som utgör grund för samtal och delaktighet i aktuella frågor”.
MPRT anser att textning gott och väl ryms inom Sveriges Radios uppdrag i allmänhetens tjänst. Om SR trots det väljer att inte texta/transkribera, ja, då bör regeringen arbeta för att det införs sådana krav på SR, skriver Charlotte Ingvar-Nilsson i sin medieblogg.
Vill ha fokus på ljud
Ställningstagandet är viktigt, eftersom Sveriges Radios ledning i vintras deklarerade att SRs fokus ska ligga på ljud, medan mängden text ska minskas.
SR har bland annat hänvisat till att ”hörbarhet” lyfts fram i Sveriges Radios uppdrag från staten. Men det innebär inte att text är oviktigt. Tvärtom kräver staten i sändningstillståndet att Sveriges Radio ska se till ”att hela utbudet görs tillgängligt för alla medborgare.”
Ingen konflikt mellan ljud och text
Det finns ingen motsättning mellan ljud och text, konstaterar HRF. Det krävs inte mycket resurser för att kunna erbjuda mer text på Sveriges Radios webb. En hel del finns redan i manusform och det finns effektiva verktyg för transkribering. Men SR anser att det är för tidskrävande.
HRF fortsätter nu dialogen med Sveriges Radio och övriga parter för att komma framåt och visa att det finns bra lösningar. Det gemensamma målet är ett Sveriges Radio som lever upp till sitt tillgänglighetsuppdrag och prioriterar alla sina lyssnare. Även lyssnare som inte hör så bra.