Svårt för hörselskadade elever att få rätt hjälpmedel i skolan
Det har blivit svårare för hörselskadade elever att få de hjälpmedel de behöver i skolan. Det visar en analys av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), berättar Ekot i Sveriges Radio. Landstingen skjuter över ansvaret på skolorna och kommunerna, som inte klarar av att ordna fungerande förutsättningar. Tillgången till rätt hörselteknisk utrustning styrs i allt högre grad av godtycke, anser Håkan Bergkvist, samordnare vid SPSM. Detta trots att rätt hörteknik har avgörande betydelse:
– Det var en helt otrolig känsla för mig att för första gången kunna höra mina klasskamrater. Och att kunna vara med i diskussionen på ett helt annat sätt än tidigare. Det berättar Moa Eriksson i Växjö om första gången hon fick chansen att använda ett flermikrofonsystem i skolan.
– Innan hörde jag inte alls vad de sa, så jag fick liksom gissa mig fram. Jag hörde ju bara lärarens frågor men aldrig när klasskamraterna svarade. Moas mamma, Maria Takman, i HRFs föräldraförening i Kronoberg, har fått kämpa hårt för att få landstinget att bekosta det flermikrofonsystem som Moa och hennes klasskamrater använder. Hörselskadades Riksförbund (HRF) kan bekräfta att dessa problem förekommer i hela landet. Föräldrar får slåss mot landsting och kommuner som tycker att det är för dyrt att ge de hörselskadade eleverna fungerande förutsättningar. Att ändra på det här är en prioriterad fråga för HRF.
Relaterade nyheter
Betydligt fler vill bli audionom efter kampanj
Nu är det fler som vill bli audionom. Antalet ansökningar till audionomprogrammet har ökat väsentligt på samtliga lärosäten, efter vårens kampanj från Svensk Hörsel, i samarbete med bland annat HRF.
Texten ska nå fram, efter grundlagsändring
På onsdagen sa riksdagen ja till en grundlagsändring som gör det möjligt att ställa krav på alla nätinnehavare att vidaresända undertextning till tittaren. Ett historiskt steg framåt, som HRF har föreslagit sedan länge.
”Riksdagen begår lagtrots när de inte textar”
Sveriges riksdag textar inte sina videor, trots att både EU-direktiv och svensk lag kräver det sedan nästan sex år tillbaka.
– Riksdagen begår lagtrots, konstaterade HRFs förbundsordförande Jonas Sahlberg i samband med Funktionsrättsriksdagen.
