Svalt intresse för att söka tolkmiljoner
Nu kan landstingen söka 45 miljoner kronor till tolktjänst i arbetslivet, så att enskilda kan få tolk vid ”kvalificerade arbetsuppgifter” som de idag inte får tolk till. Men bara åtta landsting har sökt pengar och det bekräftar kritiken mot satsningen: Det behövs genomgripande reformer av tolktjänsten, inte bara en påse pengar utan ett genomtänkt syfte.
”Regeringen slänger tolkmiljoner i sjön.” Det konstaterade HRF och sex andra organisationer för döva, hörselskadade och personer med dövblindhet i juni, i ett öppet brev till barn-, äldre- och jämställdhetsminister, Lena Hallengren (S).
Brevet var en reaktion på att regeringen beslutade satsa 45 miljoner kronor på det befintliga systemet för tolktjänst i arbetslivet – och körde därmed över tolkanvändarnas organisationer. Under flera år av utredningar har HRF och de andra organisationerna varit tydliga med att tolktjänstsystemet har havererat, och förespråkar istället en sammanhållen tolktjänst under statligt huvudmannaskap, med en enda ingång för tolkanvändaren.
Bara åtta landsting har sökt medel
Kritiken hjälpte inte. Istället för reform finns nu totalt 45 miljoner kronor avsatta för åtgärder för ”ökade möjligheter till tolktjänst i arbetslivet 2018–2020”. Det innebär att landsting kan rekvirera 15 miljoner kronor per år i statliga ”stimulansmedel” under tre år.
Men hittills har bara åtta landsting rekvirerat medel för 2018. Det är Landstinget Sörmland, Region Östergötland, Region Jönköpings län, Region Halland, Västra Götalandsregionen, Region Örebro län, Region Västernorrland och Region Jämtland Härjedalen.
Stockholm säger ”nej tack”
Stockholms läns landsting (SLL) har aktivt beslutat att inte rekvirera stimulansmedel, och riktar istället kritik mot satsningen på stimulansmedel. De tar bland annat upp att satsningen ”bör sättas in i ett större sammanhang och utgöra del av en långsiktig satsning för att klara framtidens utmaningar”.
SLL konstaterar också att satsningen inte löser de stora problem som finns när det gäller ”organisation och ansvar för utförandet”, samt att de pott pengar som avsatts är alldeles för liten för att få någon effekt. SLL hänvisar dessutom till kritiken från hörsel- och dövorganisationerna.
Tolk vid ”arbetsuppgifter av särskild betydelse”
I de landsting som har sökt medel ska det vara möjligt att få tolk i samband med arbetsuppgifter som arbetstagare annars inte kan få tolk till. Pengarna ska gå till tolkning vid ”utförande av arbetsuppgifter av särskild betydelse, till exempel mer kvalificerade uppgifter eller uppgifter som innebär ytterligare utvecklingsmöjligheter för den enskilde”.
Tolkuppdrag som sedan tidigare utförts av landstinget beställs som vanligt, och tolkuppdrag som gäller fortbildning är fortfarande Arbetsförmedlingens ansvar.
Tror inte på informationsuppdrag
Regeringen har gett Myndigheten för delaktighet (MFD) i uppdrag att sprida information om tolk i arbetslivet till bland annat arbetsgivare. Även det har fått kritik från hörsel- och dövorganisationerna. ”Det går inte att informera bort brister i ett system som inte fungerar”, konstaterade organisationerna i sitt brev till regeringen i somras.
”För oss är det uppenbart att inga av dessa åtgärder kommer att leda till bättre villkor och långsiktig trygghet för arbetstagare som behöver tolk. Regeringen slänger tolkmiljonerna i sjön”.
Länkar
Uppdrag att informera om tolktjänst i arbetslivet (regeringen.se 2018-06-26)
Uppdrag att informera om tolktjänst i arbetslivet (regeringen.se 2018-06-26)
Regeringen satsar på tolktjänst i arbetslivet i höstbudgeten (2017-09-20)
Hård men befogad kritik om tolkning i arbetslivet (HRF.se 2016-10-07)
Nu vill ministern utreda tolktjänsten – igen: ”Djupt oroande förhalning” (HRF.se 2014-01-08)
Relaterade nyheter
HRF i P4 Extra: ”Kom ner med köerna och se till att folk får den hjälp de behöver!”
"Ge inte upp. Tjata, ring, ligg på!" Det rådet gav HRFs förbundsordförande Jonas Sahlberg i P4 Extra på tisdagen, till Andreas Svensson, 44 – en av många som drabbas av hörselvårdsköer på både ett och två år.
Samtidigt uppmanade han regionerna att agera: "Kom ner med köerna och se till att folk får den hjälp som de behöver!"
HRFs kongress om kökrisen: ”Vi kräver omedelbara åtgärder”
"Hörselvårdens väntetider på både ett och två år innebär att vi riskerar att allvarligt försämra folkhälsan och öka vårdbehovet i hela landet."
Det säger Hörselskadades Riksförbunds kongress i ett uttalande, som antogs 25 maj.
"Vi kräver omedelbara åtgärder för att säkerställa att alla kan få hörselrehabilitering utifrån behov, i rimlig tid. Det är dags för landets regioner att prioritera hörselvården betydligt högre."
DEBATT. ”Textransonering i public service vore förödande för hörselskadade”
Det är beklämmande att textbegränsningar i public service ens diskuteras. En reglering av textmängden skulle inskränka hörselskadades fri- och rättigheter. Det skriver HRFs förbundsordförande Jonas Salberg på Altinget debatt.
