Stora brister drabbar hörselskadade elever i skolan, visar ny studie
Hörselskadade elever har det tufft i skolan. Det visar en ny studie från Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och Hörselhabiliteringen på Karolinska Universitetssjukhuset. Cirka 80 procent av klassrummen har dålig akustik, 60 procent av hörtekniken fungerar inte som den ska och 80 procent av eleverna har inte kontakt med hörselpedagog.
De flesta hörselskadade elever går integrerat i vanliga, kommunala skolor. Och de flesta av dem har inte alls de förutsättningar som de skulle behöva för att kunna prestera och vara delaktiga på samma sätt som sina skolkamrater. Det konstaterar nu SPSM.
– Hörteknikens skick och användning svarar sällan mot elevernas behov och när tekniken väl fungerar upplever de brister i ljudkvalitén. Dessutom saknas i regel förutsättningarna för en bra ljudmiljö, säger Håkan Bergkvist, samordnare för auditiv miljö på SPSM.
En annan vanlig brist är att lärare ofta saknar kunskap om hur undervisningen ska anpassas. Dessutom var det bara en av fem elever som hade kontakt med hörselpedagog.
”Barnens situation har förvärrats”
– Tyvärr var det här inte alls oväntat, säger HRFs förbundsordförande, Jan-Peter Strömgren.
– Vi har sett hur de hörselskadade barnens situation har förvärrats under de senaste tio åren, trots att vi har drivit den här frågan stenhårt gentemot riksdag, regering och myndigheter.
SPSM-studien omfattar 85 elever med hörselnedsättning i totalt 63 skolor i Stockholms län. Samtliga elever har någon form av hörapparat eller cochlea-implantat och var förskrivna ytterligare hörteknik. Genom mätningar av ljudmiljön, observationer av hur hörtekniken fungerade, elevintervjuer och enkäter har förutsättningarna för eleverna att vara delaktiga i undervisningen undersökts.
– Vi bedömer att många av resultaten vi redovisar är giltiga även utanför Stockholms län, säger Håkan Bergkvist på SPSM.
”Bristerna måste tas på allvar”
I Sverige finns det omkring 10 000 hörselskadade och döva barn, varav ungefär 4 600 barn och ungdomar har hörapparater eller cochlea-implantat. Närmare 3 000 barn och ungdomar har även hörtekniska lösningar som komplement för att kunna följa med i undervisningen och vara delaktiga även utanför klassrummet.
– Den här studien visar att bristerna måste tas på allvar för att vi ska kunna erbjuda en icke-diskriminerande skola, säger Håkan Bergkvist.
– Det vinner alla elever och lärare på.
Länkar till artiklar/inslag:
Buller försämrar undervisningen: Håkan Bergkvist, Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM (Ekot 2015-03-17)
Klassrumsbuller stör undervisningen (P1 morgon med Sara Bryntse, UHs ordförande, 2015-03-17)
Hörselskadad 12-åring kan tvingas att byta skola (Intervju med Amanda, 12 år, i Ekot 2015-03-17)
Bullrig miljö drabbar elever med autism (Ekot 2015-03-18)
”Väl informerade lärare och inte minst bra teknik” (P4 Halland 2013-03-19)
SPSM-länkar:
”Vad var det du inte hörde? Hörteknik och dess användning i skolan” (FoU-rapporten)
SPSMs information om ”auditiv miljö”
Relaterade nyheter
Ny kampanj efterlyser 1000 audionomer
Det kommer behövas 1 000 nya audionomer under de närmaste tio åren.
Därför har branschorganisationen Svensk Hörsel nu lanserat en rekryteringskampanj, i samarbete med bland andra Hörselskadades Riksförbund (HRF). Budskapet är: "Bli en hjälte i det tysta. Bli audionom!"
Jonas Sahlberg i P1: ”Idag är jag stolt över att ha mina hjälpmedel”
Tycker du att du har börjat höra sämre? Märker du att det blir missuppfattningar? Kolla din hörsel och dröj inte med att skaffa hörapparater, uppmanade HRFs förbundsordförande, Jonas Sahlberg, i "Förmiddag i P1":
– Vänta inte tio år! Du tappar tio år av ditt liv.
Bli en slingkollare
Webbinarium 24 mars. Alltför få lokaler har teleslinga. Alltför få lokalägare har koll på att teleslingan fungerar som den ska. Slingkollen är ett bra sätt för föreningar att engagera både nya och aktiva medlemmar - och samtidigt göra viktig skillnad för alla hörapparatanvändare. Det handlar om att göra en enkel koll i olika publika lokaler och samtidigt uppmärksamma lokalägare på vikten av att ha en väl fungerande teleslinga eller motsvarande.
