Stora brister drabbar hörselskadade elever i skolan, visar ny studie
Hörselskadade elever har det tufft i skolan. Det visar en ny studie från Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och Hörselhabiliteringen på Karolinska Universitetssjukhuset. Cirka 80 procent av klassrummen har dålig akustik, 60 procent av hörtekniken fungerar inte som den ska och 80 procent av eleverna har inte kontakt med hörselpedagog.
De flesta hörselskadade elever går integrerat i vanliga, kommunala skolor. Och de flesta av dem har inte alls de förutsättningar som de skulle behöva för att kunna prestera och vara delaktiga på samma sätt som sina skolkamrater. Det konstaterar nu SPSM.
– Hörteknikens skick och användning svarar sällan mot elevernas behov och när tekniken väl fungerar upplever de brister i ljudkvalitén. Dessutom saknas i regel förutsättningarna för en bra ljudmiljö, säger Håkan Bergkvist, samordnare för auditiv miljö på SPSM.
En annan vanlig brist är att lärare ofta saknar kunskap om hur undervisningen ska anpassas. Dessutom var det bara en av fem elever som hade kontakt med hörselpedagog.
”Barnens situation har förvärrats”
– Tyvärr var det här inte alls oväntat, säger HRFs förbundsordförande, Jan-Peter Strömgren.
– Vi har sett hur de hörselskadade barnens situation har förvärrats under de senaste tio åren, trots att vi har drivit den här frågan stenhårt gentemot riksdag, regering och myndigheter.
SPSM-studien omfattar 85 elever med hörselnedsättning i totalt 63 skolor i Stockholms län. Samtliga elever har någon form av hörapparat eller cochlea-implantat och var förskrivna ytterligare hörteknik. Genom mätningar av ljudmiljön, observationer av hur hörtekniken fungerade, elevintervjuer och enkäter har förutsättningarna för eleverna att vara delaktiga i undervisningen undersökts.
– Vi bedömer att många av resultaten vi redovisar är giltiga även utanför Stockholms län, säger Håkan Bergkvist på SPSM.
”Bristerna måste tas på allvar”
I Sverige finns det omkring 10 000 hörselskadade och döva barn, varav ungefär 4 600 barn och ungdomar har hörapparater eller cochlea-implantat. Närmare 3 000 barn och ungdomar har även hörtekniska lösningar som komplement för att kunna följa med i undervisningen och vara delaktiga även utanför klassrummet.
– Den här studien visar att bristerna måste tas på allvar för att vi ska kunna erbjuda en icke-diskriminerande skola, säger Håkan Bergkvist.
– Det vinner alla elever och lärare på.
Länkar till artiklar/inslag:
Buller försämrar undervisningen: Håkan Bergkvist, Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM (Ekot 2015-03-17)
Klassrumsbuller stör undervisningen (P1 morgon med Sara Bryntse, UHs ordförande, 2015-03-17)
Hörselskadad 12-åring kan tvingas att byta skola (Intervju med Amanda, 12 år, i Ekot 2015-03-17)
Bullrig miljö drabbar elever med autism (Ekot 2015-03-18)
”Väl informerade lärare och inte minst bra teknik” (P4 Halland 2013-03-19)
SPSM-länkar:
”Vad var det du inte hörde? Hörteknik och dess användning i skolan” (FoU-rapporten)
SPSMs information om ”auditiv miljö”
Relaterade nyheter
Nu inför TV4 autotextning även i tv: ”Trycket blev för stort”
Nu har TV4 tänkt om. Nyligen, efter en ihållande tittarstorm och hård kritik från HRF, började TV4 autotexta flera direktsända program i linjär tv. "Trycket blev för stort", berättar TV4s tillgänglighetsansvariga.
HRF i P4 Extra: ”Kom ner med köerna och se till att folk får den hjälp de behöver!”
"Ge inte upp. Tjata, ring, ligg på!" Det rådet gav HRFs förbundsordförande Jonas Sahlberg i P4 Extra på tisdagen, till Andreas Svensson, 44 – en av många som drabbas av hörselvårdsköer på både ett och två år.
Samtidigt uppmanade han regionerna att agera: "Kom ner med köerna och se till att folk får den hjälp som de behöver!"
HRFs kongress om kökrisen: ”Vi kräver omedelbara åtgärder”
"Hörselvårdens väntetider på både ett och två år innebär att vi riskerar att allvarligt försämra folkhälsan och öka vårdbehovet i hela landet."
Det säger Hörselskadades Riksförbunds kongress i ett uttalande, som antogs 25 maj.
"Vi kräver omedelbara åtgärder för att säkerställa att alla kan få hörselrehabilitering utifrån behov, i rimlig tid. Det är dags för landets regioner att prioritera hörselvården betydligt högre."
