WHO: ”Satsa mer på hörselvård för världens hörselskadade”

De flesta av världens 466 miljoner hörselskadade får ingen hörselvård – och det får stora, globala konsekvenser, uppger världshälsoorganisationen WHO, i dag, på World Hearing Day den 3 mars.
Nu uppmanar WHO alla länder att sluta blunda för hörselskadades behov, och satsa betydligt mer på hörselrehabilitering, hjälpmedel, tillgänglighet och tolkservice.

Ungefär 466 miljoner människor i världen beräknas ha måttlig eller grav hörselnedsättning, som påtagligt påverkar deras liv och vardag. Antalet beräknas dessutom öka snabbt, särskilt i vissa delar av världen, i takt med befolkningsökningar samt till följd av sjukdomar, bullerskador med mera.

Men på grund av brister i samhället tas dessa människors kapacitet, kreativitet och arbetskraft inte fullt ut till vara i dag, anser WHO. Och det drabbar inte bara individen, utan även samhället i stort. Därför vill världshälsoorganisationen WHO att världens länder ska satsa på:

• Lättillänglig hörselvård samt teknisk hjälpmedelsservice – för alla som behöver. Bara 32 av världens 195 länder har någon form av samhällsorganiserad hörselvård, och dessa 32 tillhör världens rikaste länder. Bristen på hörselvård är störst i de delar av världen där hörselnedsättning är vanligast – i fattiga och mindre rika länder.
• Hjälpmedel av hög kvalitet till rimlig kostnad – för alla som behöver. Bara en bråkdel av alla med hörselnedsättning får tillgång till hörhjälpmedel. I de flesta länder, även relativt rika länder, har endast höginkomsttagare råd med hjälpmedel. Även där det finns möjlighet att få hörapparater saknas det ofta supportsystem för uppföljning och fortlöpande teknisk service efter den första utprovningen. Många har också svårt att få råd med batterier. Här behövs teknisk utveckling för att kunna erbjuda bra hjälpmedel, till låg inköpskostnad, anser WHO.
• Mer tillgänglighet, med tillgång till teleslingor, textning och varseblivning – till låg kostnad. Satsningar på god tillgänglighet har många fördelar, inte minst ekonomiska, anser WHO. Det bryter isolering, minskar hälsorisker och ökar möjligheterna inom studier och arbetsliv.
• Kompetensutveckling och personalresurser inom hörselområdet. WHO förespråkar en satsning på att utbilda till exempel audiologer, annan hörselvårdspersonal och teckenspråkstolkar.
• Kunskapsspridning. Hörproblem är förenat med stigma i större delen av världen, och många hörselskadade möter okunskap, fördomar och negativa attityder i sin vardag. Det gör att få vill erkänna hörproblem och ännu fler drar sig för att söka hjälp. Det här påverkar även politiska beslut: Politiker ägnar hörselfrågor väldigt lite uppmärksamhet och ännu mindre resurser, konstaterar WHO. De politiska beslut som fattas om hörselfrågor är ofta baserade på fördomar och antaganden, snarare än fakta och vetenskap. Det är viktigt att ändra på detta, genom upplysning.

WHOs rapport ”Addressing the rising prevalence of hearing loss” (WHO, februari 2018)